Allvarliga profetiska ord om Sverige och Norden!

Angeläget angående Kristinebergsprofetian!

(Har tidigare haft ute denna profetia på bloggen men den är värd att påminna om återigen.)

Det behövs människor som vill ställa sig i gapet inför Gud till försvar för landet om vi inte vill se Guds dom gå i uppfyllelse för Sverige och Norden.

(Se längre ner i profetian: ”Gudlösheten tilltar” och ”På synd följer dom”.)

Hes. 22:30 ”Jag sökte bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det. Men jag fann ingen.

31 Därför utgjuter jag min vrede över dem och gör slut på dem med min förbittrings eld. Deras gärningar skall jag låta komma över deras huvuden, säger Herren, HERREN."

Det är av största vikt att Guds folk inser det allvarliga läget, och Guds dom, som Nordens folk, och kanske särskilt Sverige, med stor sannolikhet kommer att få möta. Detta på grund av den tilltagande gudlösheten och likgiltigheten hos Guds folk.

Det behövs en tid av djupgående förkrosselse med syndanöd och ånger bland Guds folk, och hjärtan som ödmjukar sig och ber och söker Guds ansikte och omvänder sig från sina onda vägar så Gud kan skaffa läkedom åt Sverige och Norden.

2 Krön. 7:14 ”...HERREN uppenbarade sig för Salomo om natten och sade till honom: "Jag har hört din bön och utvalt denna plats åt mig till offerplats. 

13 Om jag tillsluter himlen så att regn inte faller, om jag bjuder gräshoppor att fördärva landet eller om jag sänder pest bland mitt folk, 

14 men mitt folk, som är uppkallat efter mitt namn, ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte och omvänder sig från sina onda vägar, då vill jag höra det från himlen och förlåta deras synd och skaffa läkedom åt deras land. 

15 Mina ögon skall nu vara öppna och mina öron lyssna till vad som beds på denna plats.”

Avfallet och de falska lärorna växer som svampar ur jorden och alla dessa falska profeter och lärare drar en undergång över sig och bidrar till Guds vredesdom över Sverige och Norden! De kommer att få stå till svars för alla de tusentals människor som de har vilsefört, bort från Sanningen i Guds ord. 

 

2 Petr. 2:1 ”Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig. 
2 Många skall följa dem i deras utsvävningar, och för deras skull kommer sanningens väg att smädas.
3 I sin girighet kommer de att med falska argument sko sig på er. Men domen över dem är sedan länge verksam, och deras undergång sover inte.” 
 

Det finns flera exempel i Bibeln på att Gud har ångrat det onda som Han planerat när människorna har vänt om ifrån sina onda vägar och börjat ropa till Gud av all kraft i sin ånger över det onda som de gjort. Ett exempel är när Herren tänkte förgöra den stora staden Nineve, men ångrade sig efter att människorna tog detta på allvar och ångrade sin ondska.

Jona 3:1 ”HERRENS ord kom för andra gången till Jona. Han sade: 
2 "Stig upp och bege dig till Nineve, den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig." 
3 Då steg Jona upp och begav sig till Nineve enligt HERRENS ord. Men Nineve var en stor stad inför Gud, tre dagsresor lång. 
4 Och Jona gick en dagsresa in i staden och predikade och sade: "Om fyrtio dagar skall Nineve bli ödelagt."
5 Och folket i Nineve trodde Gud och lyste ut en fasta och klädde sig i säcktyg, från den störste till den minste av dem. 
6 När budskapet nådde kungen i Nineve, reste han sig från sin tron och lade av sin mantel och klädde sig i säcktyg och satte sig i aska. 
7 Sedan utropade och förkunnade man i Nineve enligt kungens och hans stormäns befallning: "Ingen människa får smaka något, inte heller något djur, vare sig av nötboskapen eller av småboskapen. De får inte föras i bet eller vattnas. 
8 Både människor och djur skall klä sig i säcktyg. Må var och en ropa till Gud av all kraft och vända om från sin onda väg och från den orätt han gör. 
9 Vem vet, kanske vänder Gud då om och ångrar sig och vänder sig från sin vredes glöd, så att vi inte förgås."
10 När Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde det inte.”

Här följer en inledning till det allvarliga profetiska budskapet i Kristinebergsprofetian som berör Sverige och Norden. 

(Hämtat från ett äldre dokument som jag fått.)

************************

”Kristineberg – det lilla gruvsamhället uppe i Lappland, 55 km norr om Lycksele stad – har fått sitt namn förknippat med ett mångomtalat gruvschakt, en berömd Kristusgestalt och en lika märklig som gammal profetia.

Kristineberg var ursprungligen endast en gård, men under dess myrmarker och bergknallar började man ana mineralfyndigheter. År 1918 företogs malmletning på elektrisk väg för första gången i Sveriges historia med framgång. Snart lokaliserades rikliga och värdefulla malmtillgångar på djupet. Mera om fattande undersökningsarbeten igångsattes 1935, och år 1940 startades brytning i stor skala. En liten gruvstad växte upp. Gruvorna ägs av Boliden Gruv AB. Man utvinner svavelkis. Koppar, zink och något guld. En 96 km lång linbana – den längsta i världen – byggd 1942 – 43, transporterar 1000 ton malm dagligen från gruvan förbi ”guldstaden” Boliden ner till Rönnskärs smältverk.

Vissa av gruvorterna ligger på 500 m djup. Malmen utgörs till övervägande del av svavelkis med stundom hög halt av kopparkis. En mindre del är zinkmalm. Flera malmlinser förekommer, vilka omges av klorit- och sericitkvartsiter. Dessa är omvandlade porfyrbergarter, som tillhör leptitformationen. Denna i sin tur anses av geologerna utgöra de urbergsområden, som är berggrundens och jordskorpans äldsta kända formationer. Leptitformationen innesluter huvudmassan av malmerna och utgör på grund härav urbergets ekonomiskt viktigaste del.

Sericitkvartsiten är en glimmermineral med utpräglad spaltbarhet, så att den lätt kan klyvas i tunna, genomskinliga blad, som är elastiska och glänsande.

Kristinebergsgruvans största hemlighet och ”rikedom” bestod dock inte i, att dess innandöme tillhörde ”berggrundens och jordskorpans äldsta formationer”, eller att de hänför sig till ”urbergets viktigaste del”, eller att den gömmer den silverglänsande sericitkvartisiten. Mer än sitt guld har Kristinebergsgruvan blivit berömd för en annan sak, nämligen...

Den silverglänsande Kristusbilden (se bild nedan)

Den 29 november var en märkesdag för bergsprängarna i Kristineberg. I sitt enahanda arbete lät de det ena skottet efter det andra gå i borrhålen. Men så hände det, plötsligt och överväldigande. Ett sprängskott gick liksom tusen andra. Men! 

När sprängdammet lagt sig och arbetarnas strålkastare åter började spela över den vägg, där flera borrhål skulle placeras, ryckte man till sosom vid en chock. En strålande, silverskimrande Kristusgestalt framträdde på bergsväggen likt ett förnämligt konstverk.

 Den silverglänsande sericitkvartsiten, som gestaltade den ljusa Kristubilden, avtecknade sig vackert mot den omgivande mörka kloritkvartsiten. Den tre meter höga gestalten gjorde ett imponerande intryck på arbetslaget. En av männen var ateist men blev omvänd till Gud genom åsynen av Kristusbilden. 

De som bevittnat detta uråldriga konstverk på 107 m djup, danat i ett urbergsområde, som tillhör ”berggrundens och jordskorpans äldsta kända formationer”, och som utgör ”urbergets ekonomiskt viktigaste del”, har ej kunnat undgå att gripas av denna absoluta sällsynthet på vår jord. Han som var med om att lägga jordens grundvalar, och som själv är världarnas största rikedom, hade från skapelsens morgon fått sin silverglänsande bild inlagd i Kristinebergs djupa innandöme. Månne namngivandet åt platsen var av en profetisk innebörd? (Kristineberg = Krist inne i berget).

Arbetarna rapporterad det inträffade. Ledningen för gruvan föranstaltade en undersökning. Ordet gavs, att sprängningarna skulle fortsätta. Konstverkets öde stod på spel. Något märkligt hände emellertid: gruvarbetarna vägrade lyda order, ingen dristade sig att sätta si borr i den strålande Kristusgestalten.

En senare företagen undersökning visade, att om sprängskotten fortsatt och bilden raserats, skulle ett ohyggligt gruvras ha ägt rum. Den ”pelare”, som visade Kristusgestalten, utgjorde nämligen själva bärmassivet i gruvan. Om detta sprängts bort, hade en oundviklig katastrof inträffat. Många människoliv skonades nu på grund av arbetarnas respekt för den heliga gestalten.

Kristusbilden i Kristinebergsgruvan är inte bara en sällsam händelse. Det finns nämligen en mycket gammal profetia, som aktualiserades i och med det inträffade. Den har bevarats i folkmun under årtionden och slutligen för många år sedan – långt före upptäckten av Kristusbilden år 1946 – upptecknats och lagts i förvar på länsmuseet i Umeå. 

Den gör inte anspråk på att utgöra någon gudomlig uppenbarelse. Men den har mycket gemensamt med bibliska förutsägelser om den yttersta tiden och med aktuella tidsföreteelser i våra dagar. Därför citerar vi den till allvarlig lärdom ”för oss, som har tidernas ände inpå oss”.

Kristinebergsprofetian

har följande lydelse:

"I världens yttersta tider kommer det att uppstå många falska profeter, av vilka åtskilliga kommer att förutsäga tiden för den yttersta domen. Om du får höra sådana tala, skall du inte tro vad de säger, ty endast Gud vet om den dagen.
Beviset på att vi nalkas slutet är människornas lärdom, vilken sprider sig över hela jorden. Folken kommer också att bli egenkära av sig och lita på sig själva.
Kristenheten avtar och gudaktigheten försvinner. Människorna skall mena, att ingen Gud har skapat jorden. Somliga kommer att tro, att människorna själva åstadkommit undret.
Framtidens människor kommer att göra stora uppfinningar, ja, så stora, att de anser att inte ens Gud gjort sådana underverk.
Den mänskliga uppfinningsförmågan kommer att dana om de människor, som Gud skapat, men de människorna kommer att sakna själ.

Drakliknande föremål
Människorna kommer att resa i skyn på drakliknande föremål. Det blir drakliknande, fräsande föremål i skyn, på jorden och under jorden.
På den tiden kommer människor att jubla och säga sig vara världsalltets herrar. Men ändå är de inte nöjda. Nästa etapp blir försöket att övervinna döden. Ingen skall behöva dö utan få evigt liv. Allt detta kommer människorna att se, men de har ej längre visdomens ögon att se med.
De vill ej bättra sig från sina synder. Vedermödans plågor skall övergå alla jordens länder och folkslag, och på alla tungomål kommer klagolåt att höras.

Nordens folk välsignas
Men i Norden finns ett land med resligt folk, och folken i Nordanlanden skall skonas i det längsta från de vedermödor, som redan gått ut över jorden. Ty Gud själv har rett en boning åt sin enfödde Son i ett av Nordlandets skimrande berg.
Berget och landet skall länge vara överskuggat av Herrens hand. Var berget och landet finns, vet ännu ingen, men det skall uppenbaras i världens sista tider. Men innan den tiden kommer, har folken i Nordanlanden vikit av från Guds utstakade vägar.
Ännu kommer Gud att förbarma sig över människorna i Nordlandet, därför att de är givmilda av sig. Men även det folket skall tilltaga i synd. Då kommer Gud att visa människorna sin enfödde Sons bostad i det skimrande berget, den boning, som han själv tillrett.

Observera noga vad det står i dessa två följande styckena!
Gudlösheten tilltar
Det kommer en tid att råda stor häpnad inför Kristusbilden. Men snart kommer de att glömma allt, och gudlösheten får övertaget bland folket. De kommer att ropa, att det inte finns någon annan gud än kunskapens gud.
Det skimrande berget kommer då att åter visa sig och bli omtalat bland människorna, därför att Guds beskyddande hand fortfarande vilar över folket, som bor där.
Denna gång kommer Kristusbilden visa sig uppe på bergets topp, så att alla skall kunna se den.
Åter skall människorna se och häpna över det stora undret. Gud kommer även en tid att skona Nordlandets människor från tidens vedermödor, så länge gudabilden visar sig, och dess boning inte krossats av människohänder.

På synd följer dom
Emellertid tilltar gudlösheten. Människornas otro blir större och större. Berget med gudagestalten krossas. Gud tager då sin beskyddande hand ifrån Nordlandets folk.

De vedermödor, som det resliga folket så länge skonats ifrån, skall komma över dem. Sjufalt och åter sjufalt värre än de plågor, som hemsökt andra jordens länder och folk."

******************************

(Nedanstående text är hämtat från ett äldre dokument jag fått.)

”Stenar som ropar”.

”När Kristusbilden visat sig i Kristinebergsgruvan, och upptäckten satts i visst samband med denna profetia, väckte saken givetvis enorm uppmärksamhet. Det blev en formlig folkvandring till schaktet. Alla ville se den sällsamma bilden. Tidningar såväl i provinsen som i huvudstaden skrev om detta mirakel. Därigenom växte intresset i ännu högre grad. Slutligen fann sig bolagsledningen föranlåten att avstänga gruvhålet för att få slut på folkanstormningen. Schaktet fylldes igen.

Nu är Kristusbilden åter dold i jordens famn. Men den finns. Oskadd, så långt vi vet. Innan den gömdes togs fotografier på den.

Månne profetian går i uppfyllelse i fråga om det andra synliggörandet? Hör denna sällsynta upptäckten möjligen till det, som kan belysa Jesu ord ”stenar som ropar” (Luk. 19:40)?

Det är som om den gömda Kristusbilden ropade från jordens inre: ”Se, hur mänskligheten söker skymma bort Mig. Likväl finns Jag och skall ännu en gång låta Mig ses...!”

Kristinebergsprofetian i Bibelns ljus.

Visserligen innehåller denna profetia ingenting direkt om Jesu andra tillkommelse. Men den talar utförligt om de nordiska folkens andliga, moraliska och intellektuella situation i den yttersta tiden.

När profetian förutsäger ”många falska profeter”, är den samstämmig med Jesu ord och har blivit uppfylld över hövan just i vårt århundrade.

Talet om att ”människornas lärdom” skall utgöra tidstecken kan verka överraskande. Men här kan de avse en alldeles speciell mänsklig lärdom, nämligen det mänskliga förnuftets strävan att sätta Gud och Hans Ord och allt heligt åt sidan.

 

Sker det inte så just nu? Hur har man inte i vår tid ”i vetenskapens namn” raserat gudomliga förordningar, heliga normer och kristna ideal och sökt ersätta det med människomeningar! Bibelns sanningsvärde underkänns i naturvetenskapens namn, de kristna livsnormerna förkastas av psykologer och kulturradikaler. 

 

Köttets begärelse och lusta legitimeras och förhärligas! Lagar, som skyddat mot dödande av de ofödda barnen i moderns liv, raderas ut. Lagar som satt spärr för homosexualitet och andra sodomitiska synder, skall också bort.

”Den mänskliga lärdomen” med sin övertro på forskning, framhäver antikristmänniskans förträfflighet framför gudsmänniskans. Men antikritendomens tillfälliga dominans krossas en gång för alla, vid Harmagedon och nödgas ge rum för Gudsrikets slutliga seger!

När Kristinebergsprofetian säger, att människor blir ”egenkära och självsäkra”, så är detta ett eko av Paulus ord. Egoism och trots kännetecknar nutidsmänniskan”.

Människorna i de sista dagarna 

2 Tim. 3:1 ”Det skall du veta att i de sista dagarna skall det komma svåra tider. 2 Människorna kommer att älska sig själva och vara penningkära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, 3 kärlekslösa, oförsonliga, skvalleraktiga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda, 4 falska, egensinniga och högmodiga. De skall älska njutning i stället för Gud 5 och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!”

”Att ”kristendomen avtar och gudaktigheten försvinner” är inga överord för den; som med öppna ögon betraktar läget i vår tid.

Angreppet mot ”det gudomliga undret” är också förutsagt i Kristinebergsprofetian. Uppfyllt är det inom både naturvetenskapen och teologin. Ingen modernistisk teolog tror på underverken i Bibeln eller Guds värld i övrigt!

”Större än Gud” anser sig människan vara i vår tid. Hon har skapat förutsättningar för jordevarelser att nå ut i rymden till andra eventuella grannar, vilket inte Gud gjort!

”Den mänskliga uppfinningsförmågan” har – som profeten säger – nått enorma höjder. Det, som var en omöjlighet för tio år sedan, är inte längre ouppnåeligt.

”De drakliknande föremålen i skyn” är en allom känd realitet i dag. Men okänt för några år sedan.

”Människan utan själ” blir resultatet. Såsom själlös materialist och rationalist irrar hon omkring i denna tidens dunkel mot det eviga mörkret. Den mänskliga visdomens ”ljus” blir ett irrbloss som slocknar i natten!

”Världsalltets herrar” - så betraktar de sig själva, dessa som i sin förmätenhet söker avsätta Gud och överskrida gränser Han satt för människornas tillvaro. Liksom vid byggandet av Babels torn synes dem intet omöjligt. Men just i ett sådant läge, brukar Gud visa sin makt och gränsen för sitt tålamod. Bär inte historien vittnesbörd härom?

En dag skall även dessa erkänna, att endast En är Herre! Rymdens erövring pågår och kapplöpningen påskyndas. Men undergången påskyndas också!

”Att övervinna döden” - som profetian handlar om – är redan ett angeläget projekt för forskningen. Man kan redan rucka igång ett hjärta, som upphört att slå. Man kan hålla livet uppe hos personer som ”dött” - till en tid. Man kan utbyta sjuka kroppsdelar mot friska. Man kan hinna bra långt, innan Herren säger sitt ”stopp”!

”Ej visdomens ögon att se med” ...Låter det inte orakelmässigt? Inte alls. I all sin självklokhet är nutidsmänniskan starkt bländad av sin egen förmåga och blind för Gud och Hans avsikter. Detta gör, att hon slutligen förgriper sig på Gudasonen själv. Men då inträffar slutdomen.

Att Nordlandets folk ”i det längsta skonats” från krigets vedermödor, är ett faktum att konstatera, och tacka Gud för! Men efter denna bevarandets tid kom så Kristusbilden i berget att avslöjas år 1946, året efter det andra världskrigets slut! Likväl är det så, att ”gudlösheten fortsätter”. Hur har inte synden tagit överhanden de senaste två decennierna!

”Sjufaldig dom” profeteras det om. ”Sjufalt och åter sjufalt värre än de plågor, som hemsökt andra jordens länder och folk”. Borde vi inte skakas i vårt innersta, väckas till rätt besinning och söka Herrens ansikte i bön och bot?!”

 Se följande Youtube-klipp om Kristinebergsgruvan