Jesus sade: "Jag är Vägen och Sanningen och Livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig." Joh. 14:6

söndag 11 november 2012

Att leva i förlåtelse är ett skydd i den andliga striden.

Förlåtelse
2 Kor. 2:10 ”Den som ni förlåter, honom förlåter också jag. Ty det jag har förlåtit, om jag haft något att förlåta, det har jag gjort för er skull, inför Kristi ansikte,
11 för att vi inte skall bli överlistade av Satan. Hans avsikter känner vi till.”

Kanske många som inte tänker på detta hur viktigt det är att leva i förlåtelse varje dag. Det ger oss ett skydd mot Satans angrepp i den andliga striden.

Den andliga striden handlar om striden i vårt sinne där vi behöver vaka över våra tankar så att vi inte tillåter onda tankar att slå rot.
Frestelserna som kommer emot oss börjar alltid med en tanke och det är där vi väljer om vi vill ge näring åt tanken eller mota bort den. Det handlar om ett medvetet val. Om vi väljer att "ruva" på en ond tanke så kommer den att föda ord vilket i sin tur kan leda till handling.

Ps. 19:15 "Låt min muns tal och mitt hjärtas tankar behaga dig, HERRE, min klippa och min återlösare."
23 Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta, pröva mig och känn mina tankar.
24 Se till om jag är på en olycksväg och led mig på den eviga vägen."  

Jes.55:8 "Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger HERREN.
9 Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar."

Mark. 7:21 "Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord,
22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap.
23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren."

2 Kor. 10:3 Ty även om vi lever här i världen, strider vi inte på världens sätt.
4 De vapen vi strider med är inte svaga utan har makt inför Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader
5 och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus
6 och är beredda att straffa all olydnad, så snart ni har blivit fullkomligt lydiga."

Jesu egen bön som han lärde oss att be i "Fader Vår" innehåller bön om förlåtelse, först att vi bekänner och ber Gud om förlåtelse för våra synder och sen att vi ber människor om förlåtelse där vi vet att vi har begått fel. För det tredje måste vi förlåta var och en som står i skuld till oss. Det är väldigt viktigt därför att annars kan inte Gud förlåta oss våra skulder vilket i sin tur betyder att vi kan gå miste om det eviga livet med Gud i himlen.
Vidare är det också viktigt att vi sen kan förlåta oss själva och inte bära på skuld som redan är förlåten.

Jes. 1:18 "Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger HERREN. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull."

1 Joh. 1:9 "Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet."

Om någon har gjort oss väldigt mycket ont kan det vara svårt att förlåta den personen i egen kraft. Om vi då vill förlåta men inte kan så får vi vända oss till Gud och be om kraft att kunna förlåta och Han kommer att hjälpa oss och ge oss den kraft vi behöver.

Skvaller och förtal
En annan sak som gör att vi utsätter oss för de ondes brinnande pilar är om vi håller på och skvallrar och förtalar vår nästa. Detta är inte välbehagligt i Guds ögon och det är som ett gift som fräter sönder relationer och skapar mycket elände.

Vad säger Bibeln om skvaller, förtal och onda tungor?

3 Mos. 19:16 ”Du skall inte gå med förtal bland ditt folk. Du skall inte stå efter din nästas blod. Jag är HERREN.”

Ords. 10:18 ”Den som döljer hat har falska läppar, den som sprider förtal är en dåre.
19 Där orden är många uteblir inte synd, vis är den som styr sina läppar.

Ords. 11:13 ”Den som går med förtal förråder hemligheter, den som har ett trofast hjärta döljer vad
han vet.”

2 Tim. 3:1 ”Det skall du veta att i de sista dagarna skall det komma svåra tider.
2 Människorna kommer att älska sig själva och vara penningkära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa,
3 kärlekslösa, oförsonliga, skvalleraktiga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda,
4 falska, egensinniga och högmodiga. De skall älska njutning i stället för Gud
5 och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft...”

Jak.4:11 ”Förtala inte varandra, bröder. Den som förtalar sin broder eller dömer sin broder förtalar och dömer lagen. Men om du dömer lagen är du inte lagens görare utan dess domare.
12 Det finns bara en lagstiftare och domare, han som har makt att frälsa och förgöra. Men vem är du, som dömer din nästa?”

1 Petr. 2:1 ”Lägg därför bort allt slags ondska, falskhet och hyckleri, avund och förtal.
2 Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken, så att ni genom den växer upp till frälsning,
3 då ni nu har smakat att Herren är god.”

Ords.18:21 ”Tungan har makt över död och liv, de som gärna brukar den får äta dess frukt.”

Den elaka tungan
Jak. 3:1 ”Mina bröder, inte många bör bli lärare. Ni vet ju att vi skall få en strängare dom.
2 Vi begår alla många fel. Om någon inte felar i sitt tal, är han en fullkomlig man som också kan tygla hela sin kropp.
3 När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss, styr vi också hela hans kropp.
4 Se också på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar. Ändå styrs de dit rorsmannen vill med ett mycket litet roder.
5 Så är också tungan en liten lem men kan skryta över stora ting. Tänk på hur en liten eld kan antända en stor skog.
6 En sådan eld är tungan, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter tillvarons hjul i brand och är själv antänd av Gehenna.*

7 Alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan. 8 Men tungan kan ingen människa tämja, ostyrig och ond som den är och full av dödligt gift.
9 Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild.
10 Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder.
11 Inte kan väl en källa från samma åder ge både sött och bittert vatten?
12 Mina bröder, inte kan väl ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon? Inte heller kan en salt källa ge sött vatten.

Sann och falsk visdom
13 Är någon bland er vis och förståndig, då skall han visa sina gärningar genom ett klokt och vänligt uppträdande.
14 Men bär ni på bitter avund och stridslystnad i ert hjärta, skall ni inte skryta och tala emot sanningen.
15 En sådan vishet kommer inte ovanifrån utan är jordisk, oandlig, ja, demonisk.
16 Ty där avund och stridslystnad råder, där råder också oordning och allt som är ont.
17 Men visheten ovanifrån är först och främst ren, vidare fredlig, mild, foglig, fylld av barmhärtighet och goda frukter, opartisk och uppriktig.
18 Rättfärdighetens frukt sås i frid och ges åt dem som skapar frid.”

Inga kommentarer: