Jag såg ett pappersark fullskrivet
Med bokstäver och ord
Grova stavfel och språkfel
Osköna överstrykningar
Fula plumpar, klumpiga staplar, slarviga öglor
Jag läste och upprördes i mitt innersta
Vilken klåpare hade komponerat detta nonsens?
Vilken inbilsk narr hade skapat detta fuskverk?
Då såg jag med ens vad det var
Och rodnade med blygsel och skam
Det fullskrivna arket var mitt gångna år
Jag själv var den klene skrivaren
Mästaren till klottret och kråkfötterna
Och längst ned på sidan
Hade en mäkta sträng lärare skrivit
Med rödaste blod
Ett rättvist betyg
Underkänd.
I samma stund skymtade jag en hand
Som räckte mig ett nytt
bländande vitt oskrivet blad
Och förnam rösten som sade: Skriv!
Det vita arket var mitt nya år
Och handen och rösten var den stränge lärarens
Som givit mig ännu en chans
Före avgångsexamen, den sista
Den ofrånkomliga.
Då föll jag på knä
En skamsen liten skolpojke och bad:
Herre, du stränge men rättvise lärare!
Inte en bokstav vill jag skriva
utan att du håller i pennan
Inte en mening
Utan att du formar den
Inte ett skiljetecken utan att du godkänt det.
Som dånet av ett starkt tordön
och bruset av väldiga vatten
nådde mig då hans röst:
Skrivare skriv!
I en starkare hand har du lämnat din penna
Nu är du äntligen mogen
Att skriva en godkänd sida
Och fylld av en outsäglig trygghet
Präntade jag de allra första stavelserna
På det nya arket
Se, Jag gör allting nytt!
En pennfjäder i den stora skrivarens hand
Vill jag vara
Skrivare, Skriv!
Skriv snabbt, Skriv hårt, Skriv brinnande!
O, att han ville ta ett fast grep om mig
Och med sin levande Ande
Skriva en outplånlig skrift
Ett Kristus-brev, I mitt liv
För bröderna att tröstas,
stärkas
Och förnyas av.
Dikt av Nils Bolander
*************************
Citat, hämtat från Rupeba:
>Dikten handlar om någon som såg ett pappersark, fullt av grova stavfel och språkfel. Betraktaren undrade vem klåparen var, som hade skrivit den fula sidan, som helt klart fått betyget ”underkänd”. Så upptäckte betraktaren till sin förskräckelse att det var han själv, och det fullskrivna arket var hans gångna år.
Men så ser han en hand som räcker honom ”ett nytt, bländande vitt, oskrivet ark” - hans nya år. Och där faller betraktaren ner inför Mästaren, som räckt honom arket och ber: ”Inte en bokstav vill jag skriva utan att du håller i pennan, inte en mening utan att du formar den, inte ett skiljetecken utan att du godkänt det.” Och Mästaren svarar: ” Skrivare, skriv! I en starkare hand har du utlämnat din penna. Nu är du äntligen mogen att skriva en godkänd sida.” Och fylld av en outsäglig trygghet präntar så betraktaren de allra första stavelserna på sitt nya år, som ”en pennfjäder i den Store Skrivarens hand”.
”Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det ska vara er andliga gudstjänst…” ( Rom 12:1)
Bön: Jesus, låt mig alltid börja i ditt namn allt vad jag gör!<
Ett nytt år 2012, med nya möjligheter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar