Reflektion: En mycket
läsvärd artikel! Den som någon gång råkat ut för sådana människor känner mycket
väl igen denna beskrivning! Maktmissbruk hör inte hemma i Guds församling, men ändå förekommer det tyvärr ganska ofta. Församlingen är enligt Bibeln, Kristi kropp här på jorden, där alla är lemmar varandra till tjänst och uppbyggnad! Rom. 12
Maktmissbruk |
Citerat: "Makt en fråga om liv och död
RIL News
vill belysa ämnet makt för att lyfta fram hur maktbegäret är avskyvärt för
Bibelns Gud.
Gud visar i
Bibeln, genom sin son Jesus, tydligt hur han själv avstod från att bruka
sin enorma gudomlig makt. Genom att avstå från att bruka denna makt verkar han
vilja visa någonting mycket viktigt, nämligen att man under inga omständigheter
får använda övermakt på ett själviskt sätt.
Genom att
avstå från makt visar Jesus på en motsatt attityd jämfört med hur hans fiende
gärna gör med människor - Satan älskar att bruka makt. Att härska är en
lockelse för en människa som behärskas av en satanisk anda och attityd.
Kontrasten mellan människans fiende Satan och människans rätte Herre, dvs
Jesus, blir mot denna bakgrund extrem - som dag och natt och ljus och mörker
och som liv och död.
Vänliga sätt att härska
I förordet
till boken skriver Birgit Karlsson att:
Särskilt
plågsam är upptäckten att den generositet och omsorg som vissa människor
har så lätt att utöva inte sällan visar sig ha en mörk avigsida.
Viljan och förmågan att ge och ta hand om blir ett medel för att dominera
och göra den mottagande beroende och ur stånd att hantera sitt liv.
Offren krossas först
Lövås
uttrycker en upprördhet och besvikelse över att så få gemenskaper förmår
korrigera maktmänniskan och menar att maktmänniskornas offer sällan tas på
allvar.
Med sin
erfarenhet av offer för maktmänniskor säger han att om offren vågar söka hjälp,
så att deras förtryckare får reda på det, manövreras offren ofta ut redan i
inledningsskedet.
Oavsett
vilken typ av maktmänniskor det är frågan om, till exempel affärsmän vana vid
att dagligen utöva sin makt, eller människor som manipulerar med religiös
skuldbeläggning, så måste offren i ett tidigt skede oskadliggöras.
Han kallar
maktmänniskorna för "farliga vargar" som tränger sig in i
församlingarna och refererar till Apg 20:29.
Lövås behandlar i sin bok främst
de extrema och mer synliga religiösa manipulatörerna i sin bok.
Maktmänniskor
uppges ha ett omåttligt behov av att regera andras hjärtan och tankar och han
använder omväxlande ordet maktmänniska och psykopat för att beskriva samma typ
av extrema beteende. Bibeln skulle dock ha kallat manipulativa människor för
onda eller falska samt rubricerat företeelsen som "synd"."
"Jesus var inte maktmänniska
Och Jesus använde inte feg taktik. Istället använde Jesus mycket väl grundade argument,
vilket visas av att han alltid kunde utförligt motivera sina påståenden. De som
inte kunde svara med bättre motargument blev därmed svarslösa, och då återstod
bara två möjligheter - att erkänna giltigheten i Jesu påståenden eller att hata
honom.
Det är
alltså sättet som skiljer maktmänniskans sätt att debattera från den uppriktiga
sanningssökarens. En slug taktiker lyckas dock ofta skapa ett intryck av att
diskussionen förs på ett giltig sätt, men han döljer sin användning av taktik
och knep.
Maktmänniskor
drar sig alltså inte för att använda otillåtna metoder. De sätter gärna själva
igång skvaller och förtal för att nå sina syften. En framtida möjlig kritiker
eller motståndare skall ju redan i förväg elimineras genom att förtala denne och
på så sätt undergräva förtroendet för åsiktsmotståndaren.
Förtal och fel fokus
Förtal är
ett av de allra effektivaste sätten att skaffa ur vägen den som kan hindra ens
egen maktutövning. Lövås uppger vidare att maktmänniskan drivs av ett behov av
att få uppmärksamheten fokuserad på sig själv. Detta kan dock misstolkas
eftersom det även finns de som har god anledning att fånga människors
uppmärksamhet, t.ex präster och predikanter.
Även Bibelns profeter såg till att
få den uppmärksamhet uppgiften krävde. Alla dessa hade ett budskap att lägga
fram som inte handlade om dem själva, vilket också utgör en viktig skiljelinje
mellan det sunda och det osunda.
I boken ger
Lövås exempel på sunda personer som sökte andra människors uppmärksamhet. Till
exempel Paulus och Barnabas i Lystra som sade "Vi är svaga
människor precis som ni" (Apg
14:8-18). Deras syfte var att upphöja Kristus och förkunna hans
evangelium. De drog alltså uppmärksamhet till sitt budskap, men själva
budskapet upphöjde inte och fokuserade inte på dem själva."
Citerat "...maktmänniskor kan skapa
skuldkänslor, men då sker det ofta med hjälp av grundlösa anklagelser.
Maktmänniskan
orsakar ofta rent sjukliga skuldkänslor som helt saknar grund. Därför ger Lövås
i boken det befriande bibliska budskapet att även anklagelser måste motiveras.
Som exempel nämns hur Jesus krävde att man bevisade på vilket sätt han skulle
ha syndat (Joh
8:46). Skillnaden mellan verklig skuld och manipulation avgörs
alltså av Guds ord, inte av diffusa känslor eller åsikter.
Ett
samvetande med Gud (baserat på hans ord) kan innebära att man tillsammans med
Gud vet att man är frikänd. Men samförståndet med Gud kan även överbevisa om
synd. Man vet alltså något tillsammans med Gud, och skuldkänslor som grundar
sig på att man brutit mot kända och gemensamma värderingar är därför inte
manipulation, de baseras istället på en sund insikt i samförstånd (sam-veta)
med Guds ord.
Men den som
är skicklig på att manipulera kan alltså skapa godtyckliga skuldkänslor i syfte
att bygga upp beroendeförhållanden som påminner om torterare och tortyroffer
(se även Stockholmssyndromet).
Citerat: Avslöjande mål och medel
Maktmänniskan
vill ha kontroll men är däremot inte lika intresserade av sanning eller
rättvisa. Maktmänniskor har ofta en iver att påpeka andras fel. Men en sådan
uppgift, att påpeka fel, hade även Guds profeter. Därför behöver man se upp även
på denna punkt. Även Guds Ande uppges ju ha till uppgift att avslöja sanningen
ifråga om synd.
Skillnaden
mellan manipulativa maktmänniskor och uppriktiga sanningssägare ligger i syftet
eller målsättningen med de sanningar som framförs. På längre sikt kan man i
efterhand se skillnaden genom att se på "frukterna" (resultatet).
Maktmänniskan eftersträvar inte sanning.
Den
manipulativa maktmänniskan försöker ofta bryta ner självkänslan hos sina offer.
Målet är då att knäcka allt motstånd så att de själva kan ta över kontrollen
och utöva sin makt.
Ett gott
eller ett ont syfte bakom att någon påpekar fel kan ibland särskiljas genom den
eventuella personliga vinningen för den som påpekar felen. Vi noterar att ingen
av Bibelns profeter var kända som maktmänniskor. De levde istället ofta, men
inte alltid, avskilda liv utan möjlighet att få ut någon egen vinning av de
budskap de hade att framföra."
***********************
Bibelns beskrivning av en sann Guds församling!
Rom.
12:1 ” Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att
frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer --
eder andliga tempeltjänst.
2
Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder
genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad
som är gott och välbehagligt och fullkomligt.
3
Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av
eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt,
i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.
4
Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava
samma förrättning,
5
så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi
lemmar, varandra till tjänst.
6
Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon
profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;
7
har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare,
så akte han på sitt lärarkall;
8
är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som
delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till
föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det
med glädje.
9
Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.
10
Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i
inbördes hedersbevisning.
11
Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.
12
Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.
13
Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.
14
Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.
15
Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.
16
Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt
är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.
17
Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var
man.
18
Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.
19
Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det
är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»
20
Fastmer, »om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så
giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.»
21
Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar