by David Wilkerson
February 7, 2000
[May 19, 1931 – April 27, 2011]
Alla vet att något hemskt har hänt i vårt lands skolor. Kriminalitet och våld har blivit så vanligt att många skolor numera har metalldetektorer. Pojkar i årskurs sju kan få tag på skjutvapen och meja ner sina klasskamrater utan några som helst känslor.
Vårt utbildningssystem har förlorat sunda värderingar och blivit moraliskt förvrängt. Lärare introducerar eleverna i ateism, evolution, homosexuella livsstilar, slappa sexuella attityder och anti religiös fanatism. En lärare kan inte lägga en bibel på katedern, men han kan förevisa litteratur inom ämnesområden från kommunism till pornografi.
Alltsedan vårt juridiska system utestängde Gud ur skolorna har Satan tagit över dem. Ändå är jag övertygad om att det inte är vårt korrupta skolsystem som skadar våra barn.
Hela vårt samhälle upplever en moralisk kollaps. Kulturella program och konstutställningar har blivit orena och vulgära och det är normalt att använda svordomar. Till och med respekterade ledare i regeringen och i affärsvärlden använder fritt kraftutryck i sitt språk. De förbannar Kristus och missbrukar Guds namn utan att ens tänka på det.
Amerikas moraliska kollaps har blivit så allvarlig att till och med liberala ateister erkänner att våra grundvalar är hotade.
Alla media idag förefaller att vara kontrollerade av demoner. MTV är djävulens privata nätverk, med Satan själv som VD. Musikvideos har blivit inte något annat än smutsig pornografi med onda demoraliserande texter.
Man måste undra vad det är för demonbesatta hjärnor som kan påtvinga en hel generation av ungdomar en sådan ondska. Utgivarna av denna helvetets orenhet har uppenbarligen förstört sina egna liv, och nu är de inte ute efter något mindre än nästa generation. Trots detta är det inte den onda musikvärlden som bär ansvaret för förbannelsen över våra ungdomar.
I reklam säljer sex allt. Ingen sexuell handling räknas längre som syndfull. Vad som helst går bra, så för varje timme sjunker Amerika allt längre ner i sedeslöshet. Allt förs fram av massmedia i samarbete med helvetet. Trots att de marknadsförande företagen blivit så dåliga som de är, så är de inte de som bär ansvaret för förbannelsen av våra ungdomar.
Du kanske undrar över vilket inflytande som den döda, kompromissande församlingen har, som för in världslig smuts i Guds hus. Det är vanligt att många pastorer förnekar helvetets och himlens existens och jungfrufödseln. Deras församlingar har blivit tomma skal som bara har ett sken av gudsfruktan men ingen kraft. Deras gudstjänster har blivit så intetsägande att skaror av ungdomar inte längre kommer. Resultatet blir att de lämnas med uppfattningen att kristendomen inte har någon betydelse för deras liv.
Många lovsångsledare har bytt ut psalmsång mot rockmusik i MTV-stil, som bara nämner Jesus i förbigående. Istället för att man frambär helig tillbedjan så uppförs nu i kyrkor punkrock-konserter med "body-slamming", där aggressiva tatuerade och piercade bandmedlemmar vilt snurrar runt och förorenar Guds hus med rebellisk musik.
Fastän den kompromissande församlingen har blivit torr och världslig så är den inte den främsta kraften som förstör våra barn.
Många föräldrar, även kristna, skyller på allt detta för att de förlorar sina unga. När deras barn går snett, börjar med droger eller alkohol, reser dessa föräldrar sig upp mot skolan, regeringen, massmedia, församlingen och sina barns kamrater. Några tar sina barn ur den allmänna skolan och sätter dem i kristna skolor. Men allt för ofta så blir bara deras barns upproriskhet värre.
Även icke troende föräldrar vidtar sådana åtgärder med sina barn. De vill inte ha någonting att göra med religion, ändå skickar de sina barn till söndagsskolan och hoppas att den ska förmedla några viktiga principer. De förväntar sig att under en enda timma i veckan skall lärarna på något magiskt sätt förvandla deras unga rebeller till änglar. Men när det inte blir så anklagar föräldrarna församlingen för det kaos som deras barn fortfarande för in i hemmet.
Vems fel är det att våra barn går förlorade?
Alla dessa krafter som jag har tagit upp har del i att våra ungdomar håller på att gå under. Men varken skolan, kultur, massmedia, ond musik eller avfälliga församlingar kan i sig orsaka sådan förödelse. Sanningen är den att ansvaret för denna generation av unga ligger i huvudsak hos föräldrarna. Det är i hemmet som de flesta frön till rebelliskhet och ondska sås.
Jag måste fråga föräldrarna: Vet du var dina barn är när du är ute för att söka efter att bli välsignad? Förlorar du dina barn under tiden? Du kanske kan vittna om att Gud har förändrat och väckt dig, men om ditt hem är i oordning och dina barn fortfarande visar tecken på upproriskhet, så har du missat det Gud vill ge dig.
Gav Guds nya vidrörande dig en förnyad börda för dina barn? Om inte, hur kan du sitta i Guds hus och så själviskt glädja dig i hans närvaro och sedan åka hem utan att bry dig om mörkret i ditt eget hem.
Missförstå nu inte detta, jag nedvärderar inte väckelsemöten eller gudomliga manifestationer. Jag har själv varit med om möten med äkta andliga uppvaknanden och starka vidröranden av den helige Ande. Som evangeliets tjänare vet jag att Anden verkar i vårt kött för att bryta ner vår stolthet, avslöja vår andliga likgiltighet och förnya vår ande. Jag vill inte heller skylla all ungdomlig rebelliskhet på föräldrarna. Det finns andra orsaker till ungdomarnas världslighet.
Låt mig nu få ge er en definition av sann väckelse: Det är när murarna och portarna som vaktar Guds hus blir återuppbyggda. De murarna innefattar även dörrarna i varje kristet hem. Låt mig förklara.
Nehemjas bok ger en levande bild av vad som händer med församlingen i tider av undergång och avfall.
När Nehemja och 43 000 andra judiska patrioter återvände till Jerusalem, fann dom att staden låg helt i ruiner. Murarna var nedbrutna och portarna borttagna så att invånarna inte hade något skydd mot fienden. En hel rad av antagonister plundrade staden som det behagade dem: Sannballat, Ammoniter, kriminella och tjuvar.
Dessa fiender hade givits totalt herravälde på grund av Israels avfall och olydnad mot Guds ord. Nehemja skrev "Dess rika skörd ges åt de kungar som du har satt över oss för våra synders skull. De råder över våra kroppar och vår boskap som de behagar, och vi är i stor nöd" (Nehemja 9:37).
Här är Jerusalem en förebild för Jesu Kristi församling idag. Precis som israeliterna, så är många kristna totalt under syndens herravälde. Orenhet i Guds hus har medfört nöd och slaveri och förgiftar Kristi kropp.
Hur har detta kunnat ske? Sanningens murar har blivit nedrivna, de skyddande barrirer som är uppresta när troende står på Guds ord som grund. På grund av vår synd och våra kompromisser, faller de skyddande portarna och lämnar skaror av kristna öppna för Satans makt.
Här representerar Nehemja Guds plan för återuppbyggnad. Denne man visste att för att det skulle kunna bli sann väckelse behövde det finnas en säker skyddande mur av sanning runt Guds folk.
Klev alltså Nehemja in i en stad utan murar och ropade på en väckelse med övernaturliga manifestationer? Nej. Den enda synliga manifestationen efter Nehemjas ankomst var män och kvinnor med hackor och spadar i sina händer. De utförde det hårda arbetet med att återuppbygga stadens murar och sätta in portarna igen, och Nehemja ledde arbetet.
Detta återupprättande arbete började i den stund då Nehemja tog på sig Herrens börda för förfallet i Hans hus. När Nehemja såg den prövning och det förakt som Guds folk genomled föll han ner på sina knän och ropade: "De sade till mig: "De som är kvar efter fångenskapen befinner sig i provinsen och de lider stor nöd och vanära. Och Jerusalems mur är nerbruten och dess portar nerbrända."(Nehemiah 1:3)
Vad gjorde Nehemja sedan? Han fastade och bad dag och natt och bekände Israels synder. "När jag hörde detta satte jag mig ner, och jag grät. Jag sörjde i flera dagar och fastade och bad inför himmelens Gud."(Nehemja 1:4)
Detta är början på en sann väckelse: när ett gudfruktigt Nehemja-sällskap tar på sig Herrens börda för en församling som är fången i synd. Denna grupp av gudfruktiga människor fastar och ber, bönfaller Gud att han ska börja återuppbygga murarna och portarna som skall skydda hans folk från varje fiende.
 |
| Gammal port |
Murar och portar är inte mycket värda utan portvakter som vet vad som kan och vad som inte kan tillåtas komma in. Därför säger Nehemja: "När muren var uppbyggd och jag hade satt in dörrarna, tillsattes dörrvaktare, sångare och leviter." (Nehemja 7:1)
Lägg märke till att dessa dörrvakter inte enbart var präster. De var lekmän, musiker, bärare, människor ur alla samhällsklasser. De blev instruerade: "öppna inte Jerusalems portar förrän solen står högt. Och medan vakten står kvar skall man stänga dörrarna och sätta för bommarna" (Nehemja 7:3).
Gud sa till sitt folk: "Mitt hus kommer att bli en ljusets plats, utan att något mörker tillåts komma in. Låt alla och allt som kommer in hit vara som en öppen bok, belyst av ljuset från mitt ord.."
Jag fick nyligen höra en tragisk berättelse om en pastor i en mycket stor församling. Denne man var väl känd i sitt område, och det avslöjades att han begick äktenskapsbrott och missbrukade församlingens pengar. Några gudfruktiga pastorer i området blev oroade och tog kontakt med de äldste i pastorns församling. De föreslog att pastorn skulle få ledigt i sex månader. De erbjöd sig även att bistå med stöd, disciplin, själavård och upprättelse, allt i enlighet med skriften.
Men de äldste avvisade erbjudandet. Istället beslöt de att behålla sin pastor, utan några som helst disciplinära åtgärder. De sa till pastorerna: "Vi vill inte förlora vår pastors predikningar. Han är en så duktig talare. Dessutom är han innerst inne en verkligt god människa, en riktig vän till oss i församlingen. Du vet, vi har alla våra svagheter."
En kvinna i församlingen höll med och sa: " Jag bryr mig inte om vad vår pastor gjort. Hans predikningar är det enda sätt jag kan få min ofrälsta man att följa med mig till kyrkan. Jag röstar för att han ska stanna.
Dessa människor hade ett klart uppdrag från Gud att handla som portvakter. Men de vägrade att stänga sina portar för mörkret. Tyvärr lät de sig mutas av mänskliga bindningar.
Jag säger till alla äldste som läser detta budskap, inklusive de äldste i Times Square Church: Låt dig aldrig bli blind för Guds ord på grund av dina nära band till någon pastor. Du har blivit utnämnd av Gud att hålla vakt vid portarna till hans hus. Och om någon får in ett evangelium i din församling som inte är i enlighet med skriften, så är det din skyldighet att i kärlek säga till den predikanten att han har fel.
Jag råder inte de äldste att vara bestämmande och kontrollerande. Jag upplevde en gång hur fruktansvärt det var att bli förnedrad av en sådan grupp under min första pastorstjänst. De hårdföra äldste i den församlingen hade drivit iväg varje pastor de hade haft under de senaste 30 åren.
Jag var bara nitton när jag började som pastor i den församlingen, och alla nittonåringar kommer att göra misstag. Men en dag tog fyra av de äldste mig åt sidan, lät mig sitta ner i ett rum och anklagade mig för att vara en diktator. Dom fortsatte och fortsatte med sina anklagelser, utan att tillåta mig att inflika ett ord. Det var den värsta upplevelsen i mitt unga liv.
När allt var över var det enda jag kunde svara: "Guds ord säger att man inte ska röra vid hans smorde. Så om ni tror att Herren har smort mig till att vara pastor i denna församlingen så gör ni fel när ni anklagar mig på detta sättet. Jag överlämnar er till Guds dom" Sorgligt är att senare blev alla fyra dömda av Herren på något sätt.
Som portvakter måste vi vakta portarna i ödmjukhet, genom fasta, bön och med en kärleksfull attityd genom gudsfruktan.
 |
| Väktare |
Enligt Nehemja skulle vakter utses inte bara för portarna till den heliga staden, utan också för varje hem. Med andra ord var överhuvudena för varje hushåll, d.v.s. föräldrarna, ansvariga för allt som kom in i deras hem.
Guds budskap här är kristallklart: Pappor och mammor, ni har fått i uppdrag att skydda era hem mot alla demoniska fiender som försöker komma in. Detta betyder att du är ansvarig för varje bok, varje skiva, varje kompis som ditt barn tar med hem. Du är också ansvarig för allt inflytande i ditt hem, om det nu är TV, video eller Internet.
Jag tror verkligen att dagens föräldrar behöver mer vishet och omdöme än någon annan gång i historien. Satan har många fler onda påfund och listiga förklädnader att använda mot Guds folk. Och bara genom daglig ihärdighet, överös din familj med bön och se hur fienden flyr.
Innan jag fortsätter vill jag uppmuntra alla ensamstående föräldrar: Gud känner din kamp för att vara både far och mor för dina barn. Ändå är hans direktiv för dig detsamma: Du är tillsatt att vara en väktare över ditt hem. Du kan inte vänta på att det skall dyka upp en make/maka som skall göra jobbet åt dig. Herren lovar att han skall förse dig med all nåd och styrka om du står upp för hans ord i ditt hem.
När jag tänker på de två pojkarna i Colorado som dödade sina klasskamrater och sig själva så undrar jag: Var var deras föräldrar? Pojkarna gjorde rörbomber i familjens garage. Deras rum var fulla med ledtrådar som visade vad de höll på med: hatiskt material, hotelsefulla anteckningar, svarta rockar och hattar. Kontrollerade deras pappa dem inte då och de vad de gjorde? Gick deras mamma aldrig in i rummet för att städa? Såg de inte den djävulska utrustningen. Det är tydligt att det inte fanns någon vakt i deras hem.
Idag närhelst jag ser tonåringar med piercade tungor, demoniska symboler och punkfrisyrer, så ser jag detta bara som symptom. Sådana barn ropar ut: "Mamma, pappa, ni struntar i mig. Ni är alltför upptagna, ni märker inte ens att jag finns".
En dag kommer vi alla att stå inför domstolen och svara inför Herren för hur vi uppfostrade våra barn. Vid det tillfället kommer ingen av oss att kunna komma med ursäkter eller skylla på någon annan. Därför måste vi idag rannsaka oss själva och fråga: Har vi fostrat och förmanat våra barn i Herren? Har vi genom våra liv visat på ett liv med kärlek och vördnad för Herren?
Jag kommer ihåg när jag som pojke lekte utomhus och hörde min mamma be för mig från tredje våningen i vårt hus. Hennes föredöme förblir levande i mitt minne. När sedan Gwen och jag uppfostrade våra barn så bad vi på samma sätt för våra barn som det står i Psaltaren: "Låt våra söner stå i sin ungdom som högväxta plantor och våra döttrar som hörnpelare, uthuggna för palats. Låt ingen av dem falla i den ondes snara."
Alla kristna föräldrar har höga förhoppningar för sitt barn. Jag ser regelbundet detta i vår församling, när föräldrar bär fram sina barn för att de skall bli välsignade inför Herren. Våra pastorer ber om Guds kärlek och beskydd över dessa små. Sedan smörjer vi dem med olja och ber den Helige Ande att sätta en eldsmur kring dem.
Men ibland kan jag inte hjälpa att jag undrar: Hur många av dessa dyrbara barn kommer till slut att hamna i djävulens grepp, i droger och kriminalitet, på grund av att deras mamma och pappa inte var tillräckligt noga med den andliga atmosfären i deras hem? Kommer de till slut gå under på grund av att deras föräldrar var fulla av sina egna problem och aldrig gav dem uppmärksamhet eller en rätt uppfostran?
Kanske är du en förälder som känner smärta därför att din vuxna son eller dotter inte längre tjänar Herren. Eller kanske är ditt hjärta förkrossat därför att ditt barn har fastnat i droger och alkohol. Du har sett ditt barn som en gång var så mjukt bli bittert, hårt och förlorat.
Syftet med detta budskapet är inte att fördöma dig. Ingen kan ta tillbaka sitt förflutna. Men jag har en fråga till dig. När du ser tillbaka på dina år som förälder, fråga dig själv: Var du en sann väktare i ditt hem? Överöste du dina barn med förböner dagligen? Eller var du alltför upptagen? Tillät du dina barn att skrämma dig?
Nu hör allt det där till det förflutna. Det finns fortfarande kvar en sak du kan göra: Du har fortfarande en kallelse som väktare att be ivrigt för ditt barns frälsning. Det stämmer - du kan ta igen i bön idag det som du kanske missade under de gångna åren. Du kan fortfarande söka Guds ansikte, överösa dina älskade med förböner och be ner den helige Andes överbevisning över dem för att föra dem till korset.
Men jag måste varna dig: Om dina barn har lämnat tron eller är ofrälsta så ska du inte predika för dem. Be bara för dem. Du kan inte tjata någon in i himmelriket. Den ene missbrukaren efter den andre har sagt mig: "Min mammas skrik ringer fortfarande i mina öron, jag kunde höra henne hela vägen längs kvarteret.
Det finns ingen verklig kraft i att höja rösten därför att all kraft finns i den helige Ande. Var därför utrustad med Guds ord. När någon går in genom dörren till ditt hem skall de på en gång känna Guds auktoritet där utan att ett ord nämns. Till dess dina barn har blivit vuxna så är du den ansvarige väktaren som har auktoritet att fastställa reglerna.
Skriften gör det helt klart att om du låter dina barn växa upp under Guds ords auktoritet så kommer de inte att vika av från den under senare år. De kan komma bort från den under en tid, till och med under flera år, men till slut kommer det att föra dem tillbaka till sanningen.
 |
| Jesus älskar barnen |
Här finns ett förbundslöfte som varje förälder borde memorera. Det gäller både de barn som lämnat dig och de som för närvarande är under din vård.
"Men hör nu, du min tjänare Jakob, du Israel som jag har utvalt. Så säger HERREN, han som skapade dig, han som formade dig redan i moderlivet och som hjälper dig: Frukta inte, du min tjänare Jakob, du Jesurun som jag har utvalt."
"Ty jag skall utgjuta vatten över det som törstar och strömmar över det torra. Jag skall utgjuta min Ande över dina barn, min välsignelse över dina avkomlingar, så att de växer upp mitt ibland det gröna gräset, som pilträd vid vattenbäckar." (Jesaja 44:1-4)
Detta löftesord till Israel är även menat för oss idag. Dessa ord av tröst är givna till alla som är utvalda (se vers 1), vilket betyder: alla som är i Kristus.
Herren säger i vers 1-2: "Jag är Herren som har skapat dig, och jag känner din smärta. Jag kommer att hjälpa dig nu. Du behöver inte frukta" Ordet Jesurun betyder den rättfärdige. Med andra ord, Gud ger dessa löften till sina rättfärdiga - härliga, bindande förbundslöften. Löftena är:
*Gud kommer att förse med vatten för att släcka vår törst: "Ty jag skall utgjuta vatten över det som törstar och strömmar över det torra." (vers 3) Har Herren givit dig sitt törstsläckande ord? Har han kommit till dig under dina torrperioder och överöst dig med sin Ande? Dricker du det rena vattnet från hans ord?
Om det är så, är du redo att göra anspråk på ett annat förbundslöfte:
*"Jag skall utgjuta min Ande över dina barn, min välsignelse över dina avkomlingar, så att de växer upp mitt ibland det gröna gräset, som pilträd vid vattenbäckar." (vers 3-4)
Som du kanske vet så växer pilträd snabbt och högt och breder ut sig. Man ser dem ofta växa vid vattendrag. Gud säger här: "Därför att ni är mina utvalda, kommer jag att utgjuta min Ande över era barn. Jag kommer att göra så att de växer sig höga och starka i Herren.
När du läser dessa verser om och om igen, så ber jag dig att ta med ditt förlorade barns namn. Gör anspråk på Guds löfte till dig genom att be "Herre du har sagt att du skall utgjuta av din Ande över mitt barn. Välsigna nu mitt barn Mikael. Utgjut din Ande över min lilla Susanne. Gör så att dom båda törstar efter ditt levande vatten.
*Till slut, Gud säger att dina barn kommer att vittna: "Jag tillhör Herren" (vers 5). Vilket oerhört löfte.
Ändå är dessa ord inte för alla som bara säger: "Jag tillhör Kristus"? De är bara för hungriga och törstiga föräldrar, som dricker av Guds ord dagligen, ber regelbundet och ber att Anden skall utgjuta sin kraft och närvaro för dem.
Om detta är en beskrivning av dig så åberopa Guds löften. Gör anspråk på dem som dina och håll upp dem inför Gud i förbön."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar