 |
| Laodikeia |
(Se även: Joh.1:3; 2 Kor.1:20; Kol.1:15-18; Upp.1:5; 21:6).
Förklaring: Laodikeia var den rikaste av dessa sju städer, känd för sitt bankväsende, sin ullbearbetning och en skola för medicinsk utbildning, där man också tillverkade en ögonsalva. Vattenförsörjningen var ett ständigt problem. Vid ett tillfälle byggdes en akvedukt för att leda fram vatten från heta källor. När det väl nådde fram till staden var det ljummet – varken varmt eller uppfriskande kallt. Församlingen liknas vid stadens vatten.
15 Jag känner till allt om era liv. Ni varken älskar mig eller hatar mig! Jag önskar att ni gjorde det ena eller det andra.
(Se även: Rom.12:11; Upp.3:1).
Förklaring: Ljummet vatten är smaklöst. Församlingen i Laodikeia hade blivit ljummen, osmaklig och frånstötande. De troende hade ingen bestämd åsikt om någonting. Bristande engagemang hade gjort dem alltmer ointresserade, och i stället för att göra något för Kristus hade de blivit hårdhjärtade och självgoda och höll på att slockna alldeles.
16 Men eftersom ni bara är allmänt ointresserade, och varken är för mig eller emot mig, så ska jag stöta bort er!
17 Ni säger: ’Vi är rika! Vi har det materiellt bra, och har inte behov av något annat!’ Ni inser inte att ni, andligt sett, är eländiga och bedrövliga och fattiga och blinda och nakna.
(Se även: Hos.12:8; Sak.11:5; Matt.5:3; 1 Kor.4:8).
Förklaring: Materiell välgång är inte alltid ett tecken på Guds andliga välsignelse. Laodikeia var en rik stad, och det innefattade även församlingen. Tyvärr hade det synliga – allt det som kunde köpas för pengar – blivit viktigare för de troende än det osynliga och eviga. Rikedom, lyx och bekvämlighet kan få vem som helst att känna sig trygg och tillfreds. Men hur mycket du än äger eller hur mycket du än tjänar, så har du egentligen ingenting alls, om du saknar en levande relation med Jesus Kristus.
18 Jag vill därför ge er ett råd: Kom och köp av mitt guld, som har renats i eld, så att ni blir verkligt rika. Köp rena, vita kläder av mig, så att ni inte behöver gå nakna och skämmas. Kom och köp salva hos mig, så att ni kan smörja era ögon och få synen tillbaka.
(Se även: 1 Kor.3:12-13; 1 Petr.1:7; Upp.3:4; 16:15).
Förklaring: Trots att Laodikeia var känt för sin rikedom säger Jesus åt dem att skaffa guld från honom. Man var stolt över sina väverier och färgerier, men Jesus påstår att de är nakna och måste köpa rena kläder av honom. Man var stolt över stadens dyrbara salva som kunde bota många ögonsjukdomar, men Jesus ger dem rådet att använda hans medicin, så att deras ögon kan bli helade och se sanningen. Jesus var angelägen att visa församlingen att verkligt värde inte ligger i materiella ägodelar utan i ett rätt förhållande till Gud. Deras ägodelar och framgångar var värdelösa jämfört med de bestående rikedomar som finns i Guds nya värld.
19 Jag tillrättavisar och fostrar alla som jag älskar. Vänd därför om och lev helhjärtat för mig igen!
(Se även: Job 5:17; 1 Kor.11:32; Hebr.12:6; Upp.2:5).
Förklaring: Om inte denna ljumma församling ångrade sitt bristande intresse för Gud måste han tillrättavisa dem. Guds tillrättavisning är inte menad som straff, utan ska motivera oss att söka oss tillbaka till honom. Hur är det med din hänförelse? Har du blivit ljum? När Gud tillrättavisar dig för att hjälpa dig ut ur din likgiltighet inför honom, gör han det alltid på ett kärleksfullt sätt. Du kan undvika att bli tillrättavisad av Gud genom att alltid hålla dig nära honom genom bön, bekännelse, tillbedjan och bibelläsning. Guds Ande kan ge en nytändning åt din iver att arbeta för Gud om du bara tillåter honom.
20 Nu står jag vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag komma in till honom, och vi ska äta tillsammans som vänner.
Förklaring: Församlingen i Laodikeia var nöjd med livet. Man kände sig tillfredsställd i sin rikedom, men Jesus var inte närvarande. Han knackade på och ville komma in, men de var så upptagna med att njuta av allt som denna världen kan ge att de inte märkte honom. Pengar, trygghet och ägodelar är livsfarliga om den tillfälliga glädje de ger hindrar oss att ta vara på Guds erbjudande om evig tillfredsställelse. Om du märker att dina känslor för församlingen, Gud och Bibeln håller på att svalna, har du börjat stänga Gud ute ur ditt liv. Lämna alltid dörren till ditt hjärta på vid gavel för Gud, så behöver du inte anstränga dig för att höra hans knackning. Att släppa in honom i livet är enda hoppet om en glädje som består.
Det är Jesus som knackar på hjärtats dörr varje gång vi känner en dragning till honom. Han vill ha gemenskap med oss och vill att vi ska öppna. Han har ett oerhört tålamod och ger inte upp i sina ansträngningar att nå fram till oss, men han bryter sig aldrig in. Han lämnar beslutet åt oss att välja om vi vill öppna för honom eller inte. Inte håller du väl avsiktligt hans livsförvandlande närvaro och kraft utanför dörren till ditt liv?
21 Den som segrar över ondskan, ska få sitta bredvid mig på min tron, på samma sätt som jag sitter bredvid min Far på hans tron, eftersom jag har vunnit seger.
(Se även: Matt.19:28; Upp.5:5; 6:2; 17:14; 20:4).
22 Lyssna noga och försök att förstå vad Guds Ande säger till församlingarna!’
(Se även: Upp.2:7).
Förklaring: I slutet av brevet till varje församling uppmanades de troende att verkligen lyssna och ta det som är skrivet till dem till sitt hjärta. Budskapen till församlingarna är olika, men de innehåller varningar och principer som gäller oss alla. Är det något av breven som på ett särskilt sätt känns angeläget för dig och ditt andliga tillstånd just nu? Vilket blir ditt gensvar på förmaningarna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar