Gideon mötte motstånd från sina egna men Herren gav honom seger i striden!

De var trötta, och jagade efter..
Predikan av Gary Wilkerson Februari 6, 2012
(Återger här delar av predikan)

Citat: ”Då nu Gideon kom till Jordan, gick han däröver med trehundra män, som var med honom; och de var trötta, och jagade efter” (Domarboken 8:4, Karl XII bibel, min betoning).

Gideons liv är ett perfekt exempel på hur Gud skapar omöjliga omständigheter för sina tjänare för att demonstrera sin härlighet. Herren kallade denne blyge man till att leda Israel in i en strid mot en överväldigande fiende: 100 000 midjaniter, jämfört med Israels armé på 22 000 man.

Tala om att inte ha resurser – det här var inte bara förkrossande odds, de gränsade till det omöjliga. Men Gideon trodde och handlade på Guds ord – och gissa hur Herren svarade? Han gjorde omständigheterna ännu mer omöjliga!


Det stämmer, Gud flyttade fram gränserna – långt bortanför Gideons gräns – för att ge ära till sig själv..."

Citat: "Modlöshet kan hindra – men aldrig stoppa – Guds ultimata plan för seger.

Nästa morgon kom Gideon och hans män till en israelitisk stad, där de möttes av en grupp av män. I stället för att gratulera segrarna konfronterade männen Gideon: "Men Efraims män sade till Gideon: ’Varför har du gjort så här mot oss, och inte kallat på oss när du drog ut till strid mot midjaniterna?’" (Domarboken 8:1).

Hur knäppt låter inte det här? Gideon hade just besegrat 85 000 soldater med en armé på 300 – och han kritiserades av soffpotatisarna som stannade hemma! De anklagde honom, ”Varför kallade du inte på oss? Vi skulle ha stridit med er.” Ja visst – lätt att säga efter att striden är vunnen. De ifrågasatte Gideons ledarskap: ”Och de gick skarpt till rätta med honom” (8:1).

Den här scenen är lättare att förstå om du sätter dig in i Gideons situation. Ibland kommer inte våra mest nedslående, själsligt åderlåtande, energislukande erfarenheter på livets stridsfält, utan från vår egna andliga familj.
Vi förväntar oss kritik från våra fiender men vi överrumplas när den kommer från våra bröder och systrar.

Jag gillar verkligen hur Gideon reagerade på denna skymf: Han vägrade bli modfälld. I en stund när han hade kunnat låta varje uns av ärorik seger dräneras från hans ande gjorde han det motsatta: Han lovprisade faktiskt männen och sade, ”Vad har jag kunnat uträtta i jämförelse med er?” (8:3). Sedan räknade Gideon upp männens tidigare segrar mot väldiga fiender.

Jag är förbluffad över Gideons vishet här. Många av oss skulle ha grälat, ”Varför sablar ni ner mig? Jag har just räddat skinnet på er!”
Det är så lätt att slösa energi på att strida med familjen och förlora fokus på vårt uppdrag som Gud har bestämt för oss. Men Gideon motstod den frestelsen och det tog luften ur hans kritiker: ”När han talade så, lade sig deras upprördhet mot honom” (8:3)..."

Jag älskar det som Skriften säger händer därefter: ”Gideon kom till Jordan, och han gick över” (8:4). Han lämnade dispyten bakom sig och fortsatte framåt. Vilken lärdom för oss: När vi står emot störningen från mindre strider lever vi sannerligen ut vårt uppdrag..."

Citat: "Det är faktiskt så att varje strid vi möter har ett evigt syfte. Det är inte bara nederlaget för en fiende – det är upphöjelsen av Jesus.

När vi förtröstar på Gud bortom vår egen förmåga, förser han oss med all styrka för att avsluta striden – och han gör det på ett sätt som ger bara honom all ära."

Läs predikan i sin helhet här: http://www.worldchallenge.org/sv/node/18654