April 11, 1994
[May 19, 1931 – April 27, 2011]
"Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid som ni blev kallade till i en enda kropp, och var tacksamma." (Kolosserbrevet 3:15)
I denna enda vers ryms en otrolig befallning: Hela Kristi Kropp har blivit kallad av Gud att låta Hans frid styra och regera våra hjärtan, tankar och kroppar!
Guds frid skall vara medlaren i våra liv och sitta som härskare över alla ting. Skulle någonsin detta kall ha behövt ljuda, så är det idag i denna tid av uppror och förvirring!
Uppenbarelseboken 6:4 talar om en röd häst som rider över hela jorden, med detta mandat:".... och åt honom som satt på den gavs makt att ta bort freden från jorden och få människor att slakta varandra. Och ett stort svärd gavs åt honom." (Uppenbarelseboken 6:4)
Mannen på den röda hästen rider nu genom världen, tar bort all fred och svingar ett blodigt svärd! Han har ridit genom Sovjetunionen och svept bort all fred!
Under de senaste åren har vi fått bevittna ett gudlöst kommunistimperiums totala upplösning. Men nu har den röda hästen galopperat igenom och förorsakat etniska krig, uppror, konflikter, kaos och förvirring.
I den tidigare Sovjetstaten Georgien visar stridande falanger inget medlidande. Tre civila flygplan har skjutits ned och hundratals har mist livet. Jugoslavien finns inte mer!
Den röda hästen har galopperat genom detta en gång så fridfulla land och skapat ett fruktansvärt helvete där etniska krig och stridigheter råder. Bosnierna, Serberna och Kroaterna har splittrats upp, och ett inferno av hat, fruktan och blodsutgjutelse har brutit ut. Utan några som helst samvetsbetänkligheter låter de mörda och våldta tusentals.
Freden försvinner i Sydafrika, västra Afrika, Somalia, Korea, Irland och i länder som vi knappt känner till!Den röda hästen galopperar genom dessa länder, rycker freden med sig och efterlämnar bara krig.
"Vi väntade på välgång, men inget gott kommer, på en tid med läkedom, men se, förskräckelse råder." (Jeremia 8:15) Käre vän, allt detta är en uppfyllelse av Uppenbarelseboken 6:4!
Den röda hästen har släppts lös, och varhelst han rider lämnar han efter sig i sitt spår en etnisk ande av hat: Raskrig!
Katoliker mot protestanter i Irland, serber mot kroater, muslimer mot kristna, vita mot svarta, svarta mot asiater. Länder som i årtionden levde i fred drabbas av utbrott med vilda orgier av hat, mord och dödande! Vem trodde att vi skulle få genomleva en tid som denna med våld och blodspillan?
Fast vad som förvånar mig mest är att så många amerikaner, däribland kristna, reagerar så självbelåtet och upplever Amerika vara en "fredens ö". Vi intalar oss själva: "Gud kommer aldrig till Amerika för att rycka bort vår fred!"
Visst är det sant att Amerika har fått vara en frihamn i en orolig värld. Våra kuster har utgjort ett ointagligt fäste som inga främmande trupper kan röra. Från hela världen har folk kommit hit för att säkra sina pengar och sina familjer, men nu är allt detta på väg att tas bort!
Den röda hästen har släppts lös. Han kommer inte gå förbi gudlösa Amerika, när han tar bort världsfreden!
Under det senaste året har jag hört hovslagen och frustandet från denna röda häst. Han färdas på vindarna i riktning mot Amerikas kuster, och snart kommer han galoppera genom våra städer och ta bort all fred och ordning dit han kommer!
Med vilken auktoritet står jag och säger detta? På Guds eget ord!
"Det finns ingen frid för de ogudaktiga, säger HERREN." (Jesaja 48:22)
Även de mest liberala människor medger nu att Amerika har blivit en ond och gudlös nation. Ingen kan förstå vårt samhälles upplösning. Apokalypsens röda häst galopperar nu! Vår fred är på väg att tas ifrån oss för gott, och i dess ställe infinner sig ett blodigt svärd! En ökande anda av hat och mord kommer ta över, där städer sätts i brand, skjutvapen smäller av, gatorna fylls av upplopp och blodsutgjutelse. Amerika kommer bli en blodig krigszon!
För några år sedan profeterade jag att i kommande dagar skulle mer än tusen eldar sätta New York City i full brand. Idag, varje gång jag genom mitt lägenhetsfönster blickar ut mot denna stad, ser jag bränderna för mitt sinnes öga! Jag känner röklukten, och jag hör hur den röda hästen galopperar!
De flesta kristna gillar inte att höra något av detta. Vi vill inte ha någon mer "dyster stämning och dom". Det är alltför uppskakande och skrämmande. Vi sitter hellre gott tillbakalutade framför våra TV-apparater utan att något stör oss.
Men, dessa våldsyttringar är exakt vad Bibeln uppmanar oss att vara förberedda på!
Hela vår syn på tillvaron håller på att förändras. Sättet vi ber på, sättet vi tänker, allt är på väg att bli annorlunda. Drastiska förändringar blir alltid följden i länder där all fred har tagits bort!
För drygt tre år sedan var Jugoslaviens största problem hur man skulle kunna öka sin turisthandel.
Landet var på väg ut ur många års tillbakagång, och förberedde sig på att gå in i det tjugoförsta århundradet med växande produktion och handel. Turister började besöka de många fridfulla, säregna semesterorterna vid havet. Men nu har kriget kommit till Jugoslavien. Blod utgjuts på gatorna. Förfärande våldtäkter och mord rapporteras varje dag!
I Jugoslavien har allt förändrat sig! Människor är inte längre inställda på att bygga fabriker, öka turismen, pensionera sig, förbättra sina hem. Nej, plötsligt över en natt, har deras land drabbats av uppror!
Allt de förmår tänka på är att överleva, var man kan hitta tillräckligt med mat för nästa dag, hur man går fyra kvarter för att hämta vatten utan att bli dödad av en krypskytt, hur man lever ännu en vecka utan att en hustru eller dotter blir brutalt våldtagen. Hela deras mentalitet har förändrats eftersom all fred har tagits ifrån dem!
Tiden kommer snart då man i Amerika inte längre tänker i så materialistiska, begärliga banor!
Snart kommer kristna inte längre bekymra sig för skillnader i äktenskap, den rätta tandläkaren, de rätta skolorna, kreditkortsräkningar, hårfrisyrer, köpcentras, semestrar, en "hur tacklar man detta" psykologi.
Istället kommer vi fråga oss: "Vart kan jag sända mina barn för att bespara dem från all blodsutgjutelse? Kommer någon desillusionerad galning bränna ned huset vi bor i? Har vi lagrat tillräckligt med mat för veckan? Snälla Gud, vad ska jag göra?"
Våra psyken, egon, lyx och depressioner kommer inte längre uppta oss. Ej heller kommer vi be: "Gud ge mig nåd att för denna vecka klara av mina barn och deras problem." Nej, vi kommer tänka på ren överlevnad! Vi kommer uppleva den totala upplösningen av ett land som står under Guds dom!
Amerika har redan haft ett inbördeskrig, och president Lincoln kallade detta för Guds dom! Det kriget stod mellan nord och syd, men nu står vi inför ett annat inbördeskrig, som inte kommer äga rum i någon lugn landsända som Gettysburg.
Det kommer äga rum mitt ibland oss, i stora städer som New York, Miami, Chicago, Los Angeles, Boston, Houston, Dallas, Detroit, St. Louis, San Francisco och Denver. Blodsutgjutelsen kommer överträffa alla föreställningar!
Oavsett vad som drabbar Amerika eller världens nationer, så kan ingen makt i helvetet ta från dig Guds frid i Jesus Kristus, den som Han ingjuter i din själ!
Gud vill att frid ska råda hos Hans folk. Den röda hästen och dess ryttare kan aldrig ta från dig den frid Han lägger i ditt hjärta!
"Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid som ni blev kallade till i en enda kropp, och var tacksamma." (Kolosserbrevet 3:15)
Varför befallde Herren den tidiga kyrkan att låta Hans frid råda i deras liv? Därför att Han visste vad som skulle komma, och Han ville göra dem förberedda! Inom några få år skulle svåra orostider plötsligt komma över dem. De skulle bli torterade och förföljda.
De skulle möta hårda tider, förlust av hem, konfiskering av allt världsligt gods, angrepp från onda människor, som genom att döda dem, trodde att de tjänade Gud. Gud varnade dem och förberedde dem:
"Ni måste vara fast grundade i Min frid, eftersom endast den kan leda er igenom alla stora omvälvningar som ligger framför!"
".... Då skall fridens Gud vara med er." (Filipperbrevet 4:9)
För tillfället drar en falsk frid genom kyrkorna i Amerika, en frid som ska tyna bort under de svåra dagar som ligger framför.
Det är den falska frid som finns hos motsträviga kristna som är förblindade av synden! Mose kallade dessa troende för "självvälsignade", vilket betyder självbedragna.
Han varnade Israel för en förbannelse som skulle drabba alla onda, olydiga Guds barn som vandrade i avgudadyrkan. Han sa att de skulle lappa över sina syndfulla vägar med en falsk känsla av frid:
".... så att någon som hör detta edsförbunds ord välsignar sig i sitt hjärta och tänker att det skall gå honom väl, där han vandrar i sitt hjärtas hårdhet. Ty då skall hela landet, både vått och torrt, förgås." (5 Mosebok 29:19)
Mose beskriver här ett Guds barn som bestämmer sig för att tillfredsställa sin lust till ont!
Han finner en behaglig lära som talar om för honom att han har det rätt ställt, fortfarande är frälst, på väg till himmelen, men att han likväl kan ge efter för sina synder.
Han intalar sig själv: "Jag kan göra precis det jag har lust till, och ändå inte mista friden i mitt hjärta."
För inte så länge sedan fick jag ett telefonsamtal från en hängiven gudskvinna. Hon bad om förbön för de saker som pågick i hennes församling. Ungdomspastorn hade fallit i synd, och den äldre pastorn vägrade att avlägsna honom.
Föräldrar bad pastorn enträget att inte låta denne unge man få undervisa deras barn, men pastorn gav inte med sig! Dessutom hade den äldre pastorn infört en del störande förändringar i kyrkan. Han hade gjort den vänlig för utomstående.
Kyrkan höll nu Country and Westernnätter, "Square dancing" och allt möjligt som kunde dra till sig folk. Han höll till och med en predikan om detta med att vara alltför seriös som kristen: "Nu är det på tiden att vi skrattar! Ungar, sluta upp med att arbeta så hårt för era betyg. Skolka någon gång, bryt lite regler!"
Denne pastor predikar en teologi som går ut på att du aldrig någonsin kan förlora din frälsning. Oavsett vad du gör är du återlöst!
Han och hans hustru går och ser på opassande filmer och rekommenderar dem för församlingen. Han vitkalkar människors synder och försäkrar dem att allt står väl till. Diakoner kan dricka, röka och ligga med olika partners på lördagsnätterna. Sedan kan de ta upp ett offer på söndagsmorgonen och tänka: "allt står väl till".
Denne kompromissande herde har gjort sin församling blind för dess synd! Han sprider en falsk frid som får unga människor tro att de kan dricka, ta droger, ligga med varandra, och ändå vara frälsta! Han förgör dem, medan han vaggar dem i sömn!
I Amerika kommer all falsk frid rasa samman!
När den röda hästen galopperar genom Amerika - när våra städer sätts i brand, rasupplopp bryter ut, federala trupper och stridsvagnar rullar nedför våra gator - då kommer allt falskt hopp försvinna ut i tunna luften!
Tror du att någon falsk frid består? Nej! Varje falsk profet som idag är verksam måste gömma sig! Folk kommer inte längre lyssna till dem när de i TV:n ropar ut: "Skicka mig hundra dollar!" Istället krossar folk i vrede sina TV-apparater som en reaktion mot dessa dumheter.
Predikanter som brukade stå i predikstolen och säga: "Fred och säkerhet", får se sina kyrkor falla sönder! Desperata män och kvinnor kommer stå upp mitt i mötena och ropa ut: "Pastor, vad är det som händer? Detta är inte vad du sa till oss skulle hända. Vad säger Bibeln?". Men han förmår inte svara! Och folket vänder sig mot honom och ropar: "Du ljög för oss!"
I dag blickar hela världen mot Ryssland och kan knappt tro på allt vad som utspelas i det landet. Fast snart ska världens blickar riktas mot Amerika och man kommer inte kunna tro på vad man där får se och höra! Gud säger: "Jag ska göra något så oerhört att det får deras öron att darra! De ska kliva bakåt och utbrista: "Vad är det som händer?"
Redan nu säger man i Europa: "åk inte till USA, du kan bli dödad!" Nyhetsrubriker i Berlin basunerar ut: "Blodiga Amerika!"
London Sun skriver: "Våldets land! Amerikanska mördare!" På grund av allt chockerande kaos kommer människor utropa: "Var kan man finna fred, en säker plats? Amerika var vårt sista hopp. Vart ska vi nu ta vägen för att finna fred?"
Men någon fred står inte att finna! Bibeln säger att över världen ska komma "plötslig undergång". (1 Tessalonikerbrevet 5:3)
Jag vill visa dig vad det innebär att låta Guds frid råda i ditt hjärta under svåra tider. Den Helige Ande talade starkt till mig angående följande två saker:
1. Bli inte förfärad ifall Gud inte omedelbart besvarar dina böner!
"Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus." (Filipperbrevet 4:6-7)
När jag nyligen återigen läste detta skriftsälle slogs jag av något som jag aldrig hade sett förut. Här ger Paulus uppmaningen att sluta oroa oss, att nalkas Gud i bön och ödmjukhet och tacka Honom för svaret.
Dock säger han aldrig något om att få svar! Paulus nämner ingenting om att ta emot ett vägledningens ord, befrielse, underverk eller helande. Istället säger han att vi tar emot en gåva, fridens gåva från Gud!
Gud svarar på vår åkallan och alla önskningar med Sin frids gåva:
".... låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan .... Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus." (verser 6-7)
Med andra ord är Guds första svar på varje bön och hjärterop: Sin frid! Allt bönefolk har denna sak gemensam: Oavsett hur dåligt de må känna sig när de går in i sin hemliga bönekammare, kommer de ut fyllda av Guds frid! Gud har, som du förstår, begränsat Sig till Sitt eget styre.
Detta är känt som Guds försyn. Han gör saker här och där, förbereder folks hjärtan och arrangerar händelser.
Men ända tills Hans försyn verkar fram svaret på din bön säger han: "Jag ska ge dig, inte vad du tror att du behöver, utan vad Jag vet att du behöver, frid i sinnet och i hjärtat!"
De flesta bedjande kristna kommer berätta för dig att de fortfarande väntar på många bönesvar. De kan ha bett uppriktigt, ivrigt, med fasta och gråt, inte bara i månader, utan år, och ännu har de inte fått svar! ändå väntar de i frid, fullt övertygade om att Gud arbetar, och att Han kommer svara i Sin tid och på Sitt sätt.
Många av oss brottas med Herren i bön. Med gråt och tårar begär vi av Honom. Vi bultar på himlens portar, vi hänger fast vid varje löfte, men när dagar, veckor och månader går, börjar vi undra: "Varför svarar du inte, Herre? Vad hindrar mina böner? På vilket sätt har jag bedrövat Dig eller väckt Ditt missnöje?"
Nu har Gud faktiskt redan talat om för oss: "Hör, här är Min frid som övergår all förstånd! Ta den, och låt den råda i ditt hjärta medan Jag arbetar ut alla saker till ditt bästa!" Vi bevaras i Guds frid intill dess att Hans löfte har arbetats fram av den Helige Ande!
Aposteln Petrus berättar att Gud har lovat oss; ".... nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor ....". (2. Petrusbrevet 3:13)
Tror du att det kommer? Ska Gud hålla sitt ord? Jo, det kommer Han! Men än är det inte här, och fram till dess måste vi vara varsamma så att vi väntar i frid och inte i förtvivlan: "Därför, mina älskade, eftersom ni väntar på detta, gör allt ni kan för att leva i frid, rena och oförvitliga inför honom". (vers 14)
Ofta ropar vi; "O Herre, tala till mig! Du har sagt att Dina får känner Din röst och jag måste få höra ett ord från Dig. Jag flyttar inte på mig förrän Du talar till mig!" Vi väntar och väntar på att den stilla, lilla stämman ska ge sig tillkänna. Fast Han har redan talat till oss, men vi har inte uppfattat det!
Hoseas bok ger oss en bild på detta. Gud sa till Hosea: ".... Efraim .... förstod inte att jag ville hela dem." (Hosea 11:3). I detta skriftställe betyder Efraim Guds sanna folk. Herren sa: "Jag svarade mitt folk, men de förstod inte! Jag hörde deras rop och gav dem Min frid!"
Vi har faktiskt inte längre någon ursäkt till att lämna bönekammaren besvikna och törstiga! Du kanske säger: "Jag bad så uppriktigt. Jag var så beredd, så öppen, men jag hörde ingenting!" Jo, det gjorde du! Du hörde; ".... Min frid ger jag er ...." (Johannes 14:27).
Han helade dig men du förstod inte! Han gav dig frid men du uppskattar den inte! Du gick ut och ödslade bort den eftersom du inte tog den till dig!
Håll fast vid Hans frid och låt den råda och styra i ditt hjärta!
2. Du måste sluta upp med en mängd saker innan Hans frid kan råda över dig!
Om du vill att Guds frid ska råda i ditt liv måste du sluta upp med olika saker:
*Du måste sluta upp med att försöka tänka ut hur Gud ska ordna alla saker.
*Du måste sluta upp med att vara orolig och missnöjd: "Gör er inga bekymmer för något ...." (Fil 4:6)
*Du måste sluta upp med att tala om för Gud vad du tror är rätt för dig.
*Och viktigast av allt, du måste sluta upp med att tro att du är misslyckad. Låt bli att tro att du inte behagar Gud!
En av Satans mest effektiva fällor, som stjäl friden från kristna, går ut på att övertyga dem om att de måste kämpa i köttet för att behaga Gud. Detta duschar han hela tiden över mig!
Vid tillfällen när jag behöver ett lugnt ställe för att be, kör jag i två timmar upp till kullarna i Pennsylvania. För inte så länge sedan var jag där och prisade Herren. Jag njöt av Hans närvaro medan jag tittade ut över de gröna jordarna och skogarna. Men plötsligt var det något som slog mig: Det kändes som om jag inte gjorde någonting för Herren!
Jag bad: "Herre, jag uträttar inte så mycket för Ditt rike. Allt jag gör är att be, få budskap till predikningar och gå till kyrkan för att predika. Hela världen är på väg mot helvetet och jag gör ingenting för Dig!"
Har sådana tankar någonsin slagit dig? Du gör allt du kan för att behaga Herren, och ändå känner du dig inte helig. Jag vet att jag inte gjorde det. Faktiskt så känner jag mig nästan aldrig helig. även under mina bästa stunder är det så, till och med när jag predikar under den Helige Andes smörjelse!
Du säger: "Broder David? Du känner ibland att du inte gör så mycket för Gud?" Ja! Djävulen kommer in och får oss alla till att känna oss ovärdiga och ofullständiga. Vi mister vår frid genom att ge efter för dessa hemska känslor!
Lyssna till Paulus' bön för oss: "Må hoppets Gud uppfylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hoppet genom den helige Andes kraft." (Romarbrevet 15:13)
Vad Paulus sa var: "Ni skall bli fyllda med hopp, glädje och frid medan ni vandrar med Jesus!" Nu kanske du säger: "Jag vill gå på denna stig full av hopp, glädje och frid. Jag vill ständigt bli fylld, som Paulus säger. Men hur?
Jag tror inte att Guds frid någonsin kan komma till oss i fullt mått förrän vi slutar att se Fadern enbart som vår domare och låter Honom bli för oss vad Han mest av allt önskar vara!
Han talar om för oss i Sitt Ord vad Hans längtan är: Han vill vara vår älskade barnskötare!
Gud beskriver Sig själv på följande sätt i Hosea: "ändå var det jag som lärde Efraim att gå och som tog dem upp i mina armar. Men de förstod inte att jag ville hela dem." (Hosea 11:3)
Från hebreiska kan denna vers översättas: "Jag kom till dem i deras förtvivlan och skötte dem med varsamhet genom obehagliga, oländiga ställen. Jag höll dem i mina armar som en vårdare!" Men skriftens utlåtande om Efraim är: ".... benäget till otrohet mot mig ...." (Hosea 11:7). Ordet "benäget" syftar här på "hänga i ovisshet, hänga i tvivel".
Efraim litade inte på Herrens kärlek och ömhet, och Gud sade till Hosea: "Mitt folk tvivlar på Min kärlek till dem. De känner Mig faktiskt inte, de känner inte till Min natur. De är osäkra på Min kärlek!"
Det var sant. Efraim kunde inte tro att Gud fortfarande älskade dem. De var avgudadyrkare, avfallna och tvivlare som satt fast i all slags fruktan! Sannolikt tänkte de: "Vi drog Guds missnöje över oss. Vi syndade uppsåtligt. Säkert kommer Han döma oss och uttömma Sin vrede över oss alla!" Men Gud sa: "Hur skall jag kunna överge dig, Efraim? .... Mitt hjärta vänder sig i mig, all min barmhärtighet vaknar." (vers 8)
Vilken kärlek och nåd! Gud längtade efter dem och sa: "Hur skall jag kunna överge dig? Ja, det fanns en tid när Jag var vred på dig. Ja, du är olydig, och du bedrövar Mig ibland, men du är fortfarande Mitt barn, och Jag älskar dig!" Älskade, Herren kommer aldrig att ge upp hoppet om dig! Även nu längtar Hans hjärta efter dig. Han ser efter dig, har omsorg om dig som en vårdare!
Lyssna till Hans ord om tröst och helande för dig:
"Jag skall inte gå till rätta för evigt, inte ständigt vredgas, ty då skulle deras ande försmäkta inför mig, de själar som jag själv har skapat." (Jesaja 57:16)
Vad Herren säger är: "Jag skall inte vara förargad på dig. Om allt du såg hos Mig vore vrede skulle din ande duka under! Du skulle inte klara det, det skulle bli dig för övermäktigt. Du skulle frestas att ge upp!"
"För hans girighetssynd var jag vred. Jag slog honom och dolde mig i min vrede. Men han vände sig bort och gick den väg han själv ville." (vers 17)
"Dina felsteg förargade Mig. Jag lät Min vrede komma över dig, men det ledde inte till något gott. Du gick bara vidare i din motsträvighet, stod emot Mina varningar och var olydig mot Mig, så jag gömde Mig för dig!"
"Jag har sett hans vägar, men jag vill bota honom och leda honom och ge honom och hans sörjande tröst." (vers 18)
"Jag ser ditt hjärta. Jag vet alla dina brister. Men jag ser också hur du gråter över din synd, att du innerligt längtar efter Mig. Även om du misslyckades, har du inte vänt dig bort från Mig. Nu skall jag hela dig! Jag skall återupprätta välbefinnandet i din själ. Jag vill återigen leda dig och visa vägen!"
Jag ställer frågan till dig: Låter det som att Gud ger upp med Sitt folk när de misslyckas?
Nej, aldrig! Visst kan Han för stunden gömma sig för dig. Hans vrede kan råda för en tid, men Han sa: "Med lena band drog jag dem, med kärlekens band, jag var för dem lik en som lättar oket över deras nackar, jag böjde mig ner till dem och gav dem mat." (Hosea 11:4)
Käre helige! I denna stund kanske du går genom djupa vatten. Jag menar inte nödvändigtvis synd, frestelse eller prövningar.
Jag talar om omständigheter som kastas på dig, som är överväldigande, som du inte kan förstå. Vindar och böljor av alla slag översvämmar dig, saker bortom din fattningsförmåga.
De når ditt hem, din församling, din arbetsplats, på alla sidor. Men Gud vill bära dig igenom allt detta! Han vill leda dig tillbaka till andlig hälsa!
Om allt du förmår tro i denna stund, att Han älskar dig trots all din motsträvighet, att Han enträget ber dig om att se Honom som din Gudomliga Vårdare, så är det tillräckligt!
Lita på Hans godhet. Tro på Hans kärlek och nåd. Beskyll Honom inte mer för att vara förargad på dig eller att inte tala till dig. Vänd dig till Honom och säg: "Herre, du är min vårdare. Bär mig!" Låt Hans frid råda i ditt hjärta och över hela ditt liv.
Halleluja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar