av David Wilkerson | November 5, 2012
 |
I psalm 38 möter vi David när han vet vare sig ut
eller in. Han var nedslagen och modfälld, och hans kamp hade tömt honom på all
styrka. David ropade, ”Jag går krokig och mycket böjd, hela dagen går jag
sörjande ... Jag är maktlös och helt sönderslagen, jag klagar i mitt hjärtas
oro ... Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig. Mina ögons ljus,
också det är borta” (Psaltaren 38:7, 9, 11).
Det här var densamme som höll Guds Ord i ära och
skrev jublande psalmer för att lovprisa Herrens härlighet. Men i detta
deprimerade tillstånd gjorde David vad många modfällda kristna idag gör: Han
drog slutsatsen att Gud höll på att tukta honom. Han ropade, ”HERRE, straffa
mig inte i din vrede, tukta mig inte i din vredesglöd. Ty dina pilar har
träffat mig, din hand har drabbat mig” (38:2-3).
David beskriver något som varje efterföljare till
Jesus möter vid något tillfälle. Han talar om att vara under en demonisk attack
från en modfälldhetens plågoande. Detta är Satans mäktigaste vapen mot Guds
utvalda. Ingen kristen framkallar det själv, inte sänder Herren det heller. Det
kommer direkt från helvetets hålor. Satan vill övertyga oss om att vi ådragit
oss Guds vrede genom att inte hålla måttet mot hans heliga standard.
Paulus manar oss att vi inte ska falla offer för
denna mentala snara: ”För att vi inte skall bli överlistade av Satan. Hans
avsikter känner vi till” (2 Korintierbrevet 2:11). Paulus varnar: ”Se på detta
missmod för vad det är: ett demoniskt vapen. Det är Satans pil för att få dig
att tvivla på dig själv. Han vet att han inte kan fresta dig att vända bort
från Jesus. Så han dränker dig med lögner, för att göra dig så nedslagen så du
vill kasta in handduken.”
Davids
prövning var inte ett dugg unik.
Jag har läst många biografier av hängivna män och kvinnor
vilka Herren använde mäktigt, och var och en av dem kämpade igenom samma typ av
förlamande modfälldhet. Den store brittiske predikanten C.H. Spurgeon ledde
otaliga till Kristus genom sina kraftfulla predikningar men led av hemska
anfall av melankoli (eller depression i dagens termer). En gång jämrade han
sig: ”Jag har det svartaste hjärtat i Britannien.” Spurgeon kunde gå in i sin
trädgård, lyfta sina händer till Gud och ropa, ”Herre, jag aldrig längtat så
mycket efter dig som nu, och ändå så är jag så nere i min ande som aldrig förr.
Var är du?”
Jag har lett evangelisationskorståg där tusentals på
en och samma gång kommit till Kristus. Jag har hjälpt till att föra otaliga
narkomaner och alkoholister till befrielse i Jesus. Men ofta inom några dagar efter
sådana här tillfällen har jag blivit nertyngd av modfälldhet. Jag har tänkt,
”Mitt liv har varit ett fullständigt slöseri. Jag är misslyckad.” Jag
identifierade mig med Davids ord, ”Mina ögons ljus, också det är borta”
(Psaltaren 38:11).
Vi kan tala med Gud så mycket vi vill om våra
känslor av misslyckande. Vi kan berätta för honom om vår desperation över våra
synder och dåraktiga misstag. Vår Herre inbjuder till det, och han kommer
alltid att vara mild mot oss i vårt hjälplösa tillstånd. Men vi ska aldrig
umgås med tanken att Gud har övergivit oss. Till och med i sin desperation
ropar David ut i samma psalm, ”Men jag väntar på dig, HERRE, du skall svara,
Herre, min Gud” (38:16).
Om du genomlider en demonisk attack av modfälldhet
föreslår jag tre saker.
1.
Förtrösta inte på ditt eget förstånd för att försöka manövrera dig ut.
Du är inte någon match för den demoniska ande du
strider mot. Striden är vida överlägsen din mänskliga skicklighet eller fysiska
kraft. Denna konflikt är i andevärlden och måste utkämpas i Anden.
Davids frågor var inte några tvivel om Gud. Han
börjar faktiskt psalm 42 genom att uttrycka sin djupa törst efter Herren: ”Som
hjorten trängtar efter vattenbäckar, så trängtar min själ efter dig, o Gud. Min
själ törstar efter Gud, efter den levande Guden. När får jag komma och träda
fram inför Guds ansikte?” (42:2-3). David vädjade om en uppenbarelse och sa,
”Herre, jag har aldrig älskat dig mer än nu. Varför är jag så nedslagen?”
Modfälldhet har varit fiendens förstahandsval av
vapen mot Guds utvalda i århundraden. När din attack kommer, tro inte att det
är något ovanligt. Petrus skriver, ”Mina älskade, var inte förvånade över den
eld som ni måste gå igenom till er prövning, som om det hände er något oväntat”
(1 Petrusbrevet 4:12). Gud tillåter den här typen av prövning över alla sina
heliga – och han kommer att föra oss igenom dem.
2.
Gå in i bön och tillåt den Helige Ande göra sitt verk.
När du är nedslagen på grund av modfälldhet känner
du antagligen inte för att bedja. Du kanske inte ens klarar av att viska en
bön. Men du kan tala med Jesus i din ande: ”Herre, hjälp mig. Denna attack är
för mycket för mig. Jag kan inte göra något annat än sitta här i tro. Jag
förtröstar på att din Ande driver ut all modfälldhet ur mig.”
Bekymra dig inte om att försöka bedja dig ut ur
förtvivlan. Det är en tid för Guds Ande att verka i dig. Jesus lovar, ”Och jag
skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara
hos er ... Jag skall inte lämna er faderlösa, jag skall komma till er”
(Johannes 14:16, 18).
Det första Anden gör när han kommer är att avslöja
Satans lögner. ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt
namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er”
(Johannes 14:26). Det är den Helige Andes verk. Han omintetgör fiendens lögner
och har med sig uppmuntran från höjden.
3.
Våga tro på allt det fantastiskt goda den Helige Ande kommer att säga till dig.
Väldigt många kristna kommer in i Guds närvaro varje
dag med förväntan att bli tillrättavisade av honom. Vad det måste bedröva vår
Herre! När vi går in i bön borde vi vara beredda att höra ett gott ord från vår
kärleksfulle Fader. Alla som hoppas på honom kommer att få ta emot hans härliga
löften.
”Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte
har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har
berett åt dem som älskar honom. Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin
Ande. Anden utforskar allt, också djupen i Gud” (1 Korintierbrevet 2:9–10).
Ta en närmare titt på två fraser ur detta avsnitt:
* ”Vad Gud har berett åt dem som älskar honom”
(2:9). Satan kommer att attackera dig, och översvämma dig med lögner och
nedslående ord. Men om du bara helt enkelt väntar på
Herren, kommer hans Ande och driver bort alla djävulens lögner. Han gör det
genom att ge dig en uppenbarelse att Gud har förberett goda saker för dig
eftersom du älskar honom. (min kursivering)
Vår Herre har en underbar plan för alla sina barn.
Och ingen satanisk attack mot oss kan aldrig någonsin förändra de planerna. Gud
vet om sorgerna, kamperna och smärtan vi möter varje dag – men han vet också om
allt det underbara han har planerat för oss. Han vet vilken uppenbarelse vi
kommer att få ta emot, nyttan vi kommer att få njuta av, frukten vi kommer att
få se, glädjen och friden vi kommer att äga. Han har ett gott ord för alla som
älskar honom.
* ”Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande”
(2:10). Herren längtar efter att visa oss sitt goda ord om vad han har
förberett för oss. Och hans Ande är budbäraren som bär med sig det goda ordet.
Den Helige Ande kommer att ge vingar till vår kraftlösa ande med denna
uppenbarelse, och vi kommer att kunna flyga som örnar ut ur Satans snara.
”Vet du inte, har du inte hört att HERREN är en evig
Gud, som har skapat jordens ändar? Han blir inte trött och utmattas inte, hans
förstånd kan inte utforskas. Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses
styrka. Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla. Men de som
hoppas på HERREN får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg
utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta” (Jesaja 40:28-31).
Detta är den Helige Andes gärning: att uppmuntra oss.
Vårt arbete är helt enkelt att lita på att han fullbordar det som Fadern har
sänt honom att göra. Gå in i din bönekammare just nu, även när du är modfälld,
och stilla dig inför Herren. Även om du inte har nog med styrka att tala kan du
gråta ut inför honom i din ande.
Be denna bön till honom:
”Herre, jag vet att du har din boning i mig. Och jag
vet att du har sänt din Ande för att trösta mig, styrka mig och uppenbara
Kristi sinne för mig. Tala ut din tröst till mig. Jag har inte kvar någon
styrka. Du måste lyfta upp mig och leda mig.”
Kristi Ande kommer inte att låta dig bedras. Han
visar allt det goda Gud har framför dig. Men du måste våga tro att han kommer
att tala till dig.
Du kommer inte att bli modlös Du kommer segerrik ut
ur din prövning, eftersom din tro kommer att bli testad och prövad som guld.
Och du kommer att få se Herren uppfylla alla löften han gett dig. Amen!
av David Wilkerson
******************************
Jes. 30:15 ”Ty så säger
Herren Herren, Israels Helige: "Om ni vänder om och är stilla skall ni bli
frälsta. Genom stillhet och förtröstan blir ni starka."
”Klag. 3:22 ”Herrens nåd
är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet.
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
24 Herren är min del, det
säger mig min själ, därför står mitt hopp till honom.
25 Herren är god mot dem
som väntar på honom, mot den själ som söker honom.
26 Det är gott att i
stillhet hoppas på hjälp från Herren.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar