Världsomspännande superkyrka, av David Wilkerson.

Från David Wilkersons bok ”Synen”. Bokens hela budskap dateras till 1973.

"Genom en union mellan liberala ekumeniska protestanter och romersk-katolska kyrkan bildas en världsomspännande superkyrka. Man gör även gemensam sak politiskt. På så sätt blir den kyrkan en av de mäktigaste religiösa faktorerna i världen.
Denna superkyrka blir andlig endast till namnet. Man använder fritt Jesu Kristi namn, men är i själva verket antikristlig och politisk i sin verksamhet.
Denna mäktiga kyrkounion engagerar sig djupt i socialt arbete, väldiga välgörenhetsprogram och filantropisk verksamhet.
Dess ledare gör storordiga uttalanden om vikten av att fylla alla människans behov och kallar folk till förnyat intresse för sociala problem, politisk intervention och vidgat inflytande i världsfinanserna.
 

”Mystisk” kedja av händelser
(...) Rom insisterar på vissa eftergifter från de protestantiska ekumeniska ledarna och får sin vilja igenom. Denna union betraktar påven mer som en politisk ledare än som en andlig.
Även den protestantiska ledarna utövar påtryckningar på Rom, som i sin tur gör eftergifter. Man begär inte att dessa skall betrakta den helige Fadern som kyrkans ofelbara huvud, utan protestanterna kommer i stället att acceptera hans politiska ledarskap, men inte hans roll som Petrus efterträdare.

(...) Jag ser en armé av karriärmänniskor som intar de mest inflytelserika posterna i denna superkyrka. Många av dem är ogudaktiga, antikristliga och besatta av tanken att superkyrkan måste bli en politisk maktfaktor, som är stark nog att utöva påtryckningar på den som opponerar sig.

Medan den som innehar de högsta posterna talar om underverk, kärlek och försoning, kommer mutkolvarna under dem att plåga och förfölja de religiösa organisationer, som motsätter sig deras ledarskap.

I början går man försiktigt till väga då man bildar denna kyrka. Det börjar med gemensamma studie- och forskningsprogram. Så följer flera gemensamma företag utan förpliktelser från någondera sidan.
Men liberala protestantiska ledare från England och Amerika förenar sig med liberala katolska teologer i Europa i ett försök att pressa fram ett ”ekumeniskt mirakel”.

Homosexuella och lesbiska välkomnas
Under en förklädnad av ”förståelse” ser jag superkyrkan acceptera homosexuella och lesbiska människor i sin gemenskap. Ledarna för kyrkan försvarar homosexuell och lesbisk kärlek och inte bara välkomnar den, utan uppmuntrar den också.
Homosexuella och lesbiska predikanter ordineras och får inflytelserika poster i denna kyrkounion. De hälsas som en ny skara pionjärer som introducerar nya begrepp på både kärlekens och evangelisationens område.

(...) Det mest tragiska är att det kommer en tid, då majoriteten av homosexuella inte längre söker hjälp från kyrkan. Istället försvaras de av superkyrkan och beundras för sitt mod och sin vilja att vara annorlunda.

Nakendans i kyrkan
I vissa av dessa kyrkor ursäktas nakendans med att det är ”konstnärlig form av tillbedjan”. Människor tillber det skapade framför
Skaparen och Gud tvingas överlämna dessa människor åt deras synder. Följden blir att många hamnar i ett ovärdigt sinnelag, som skapar en form av mentalsjukdom som inga behandlingar biter på.

Ockultism inom kyrkan
(…) Ett växande antal predikanter fascineras av de övernaturliga rön som spiritualister och djävulsdyrkare gör. Jag ser dagen komma, då de predikanter som aldrig befunnit sig särskilt nära Gud, kommer mycket nära djävulen.
Satan förskapar sig till ljusets ängel för att förvilla om möjligt även Guds utvalda. Även satans egna tjänare uppträder som ljusets änglar och försöker förleda kyrkan till att tro, att satan inte är en fiende utan en vän.
I officiella sammanhang kommer superkyrkan aldrig att direkt acceptera ockultism, men frenologi, kiromanti och horoskop får stor respekt.

En övernaturlig kyrka uppstår
Jag ser en stor och övernaturlig förening av alla sanna Jesu Kristi efterföljare, sammanslutna genom den helige Andes försorg. De har fullt förtroende för Kristus och hans Ord. Denna övernaturliga kyrka av bibeltroende blir ett slags underjordisk gemenskap, som omfattar katoliker och protestanter ur alla samfund.

Medan den synliga superkyrkan vinner alltmer politisk makt, växer den osynliga övernaturliga församlingen enormt i andlig styrka. Förföljelse framtvingar denna kraft.
(...) Samfundstillhörighet får mindre betydelse, och större vikt läggs vid Jesu Kristi återkomst.

Speciell förföljelse av karismatiska katoliker
Karismatiska katoliker, som betraktar sig som medlemmar i Jesu Kristi osynliga och övernaturliga kyrka, får möta svår förföljelse. Den romersk-katolska kyrkan står i begrepp att ”dra in välkomstmattan” för de katoliker som talar i tungor och har en pingstbetonad undervisning om den helige Ande.

(...) De som inte är med i rörelsen anklagas för bristande socialt intresse och för att försumma kyrkans traditioner. De anklagas också för att vända sig ifrån jungfru Maria och förneka påvens auktoritet.

Varje katolik som påstår sig ha upplevt ”dopet med den helige Ande” får bereda sig på förföljelse.
(...) Några tvingas återvända till traditionen och låter sin upplevelse falla i glömska. Andra får emellertid uppleva, att de har mer kristen kärlek till och gemenskap med andra protestanter och katoliker, som knutit sina liv till Jesu Kristi person och den helige Andes fullhet, och med vilka man upplever andligt släktskap.

Många tror mig inte, men jag förutser en dag, då många protestanter och katoliker måste efterkomma uppmaningen att ”dra bort från dem och skilja sig från dem”. Dessa nya kristna kallar sig inte protestanter eller katoliker, utan helt enkelt ”förnyade kristna”.

Förföljelse mot kristna inslag i massmedia.
(….) Förföljelse och svårigheter kommer. Förändringens vindar blåser. Kristna radio- och TV-program blir attackerade av sataniska makter, vars mål är att tvinga dessa program ur etern.
...Budskap till förkunnare som begagnar massmedia för att sprida evangelium: ”Medan dager varar måste vi göra Hans gärningar… Natten kommer då ingen kan arbeta.”