Jesus sade: "Jag är Vägen och Sanningen och Livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig." Joh. 14:6

lördag 1 oktober 2011

Jesaja: ”Herrens dag”

Mariadyrkan
Jes. 2:6 ”Du har förskjutit ditt folk, Jakobs hus, därför att de är fulla av Österlandets tänkande, de är spåmän som filisteerna. De ingår förbund med främmande folk.
7 Deras land är fullt av silver och guld, oräkneliga är deras skatter. Deras land är fullt av hästar, oräkneliga är deras vagnar.
8 Deras land är fullt av avgudar, och de tillber sina händers verk, det som deras fingrar har gjort. 9 Därför blir människorna nerböjda och männen förödmjukade. Du skall inte förlåta dem.
10 Fly in i klippan och göm dig i stoftet av fruktan för HERREN och hans höga majestät.
11 Ty människornas stolta ögon skall förödmjukas, männens högmod skall bli nerböjt, och HERREN ensam skall vara upphöjd på den dagen.
12 Ty HERREN Sebaots dag skall komma mot allt stolt och högmodigt, mot allt som är upphöjt, och det skall bli förödmjukat,

13 mot alla Libanons cedrar, de höga och upphöjda, och mot alla Basans ekar,
14 mot alla höga berg och alla stolta höjder,
15 mot alla höga torn och alla fasta murar,
16 mot alla Tarsisskepp, ja, mot allt som är vackert att se på.
17 Människornas stolthet skall slås ner och männens högmod förödmjukas. HERREN ensam skall vara upphöjd på den dagen,
18 och avgudarna skall fullständigt försvinna.
19 Man skall fly in i klippgrottor och jordhålor av fruktan för HERREN och hans höga majestät, när han reser sig för att förskräcka jorden.
20 På den dagen skall människorna kasta bort till mullvadar och fladdermöss de avgudar av silver och de avgudar av guld som de har gjort åt sig för att tillbe.
21 De skall fly in i klippskrevor och in i bergsklyftor av fruktan för HERREN och hans höga majestät, när han reser sig för att förskräcka jorden.
22 Förlita er inte på människor, som bara har en vindpust i sin näsa! Vad är de att räkna med?”

***************************

Folket hade tagit efter seder och bruk från det assyriska riket. Av filisteerna hade de lärt sig att via medier och onda andemakter få ”kunskap” om framtiden och att genom olika ockulta metoder försöka finna ut vad som skulle komma att hända. Allt sådant var strängt förbjudet i Guds lag (se 3 Mos.19:26 ; 5 Mos. 18:10,14) Filisteerna tillbad Dagon, Astarte och Baal-Sebub. Under tider av djupt förfall tillbad Israel dessa hedniska gudar vid sidan av Herren och gav dem till och med hebreiska namn.

Ogudaktiga kungar fick avguderiet att blomstra både i Israel och Juda. Under några få gudfruktiga kungar i Juda upphörde denna avskyvärda tillbedjan för en tid. I dag är det få människor som tillber föremål av trä och sten, men nog förekommer det att vi hyllar symboler för makt och styrka.
Vi ”tillber” bilar, vackra hus, kändisar och pengar. Att tillbe något annat än Gud är avgudadyrkan.
1) Vi förolämpar Gud genom att tillbe något skapat i stället för Honom som Skaparen.
2) Vi försummar att lära känna och att tjäna Gud genom att göra oss beroende av något annat än Gud själv.
3) Vi litar mer på vår egen förmåga än på Gud. (Se även 5 Mos. 27:15)

”Den dagen” (vers 15) (”Herren Sebaots dag”) är Domens dag, då Gud, den allsmäktige, kommer att döma både onda och goda. Den dagen kommer, och när den är inne kommer alla att önska att de hade ett gott förhållande till Gud.
Bara Gud är värdig att få vår tillbedjan (2:11, 17) och det är genom att börja tillbe Honom, som vi tar första steget till gemenskap med Honom.

”Torn och murar”(vers 15) utgjorde en viktig del av en stads och ett rikes försvar. Här symboliserar de trygghet byggd på militär makt. ”Stolta skepp” (vers 16) (”Tarsisskepp”) syftar på ekonomisk framgång och de nöjen och den bekvämlighet som kan köpas för pengar. Men ingenting får ta den plats Gud har rätt till.
Att lita till något annat än Honom är högmod. Sätt ditt hopp och din förväntan till Gud.
Bara Han kan ge dig det du längtar efter.
Uppenbarelseboken beskriver den fruktan som drabbar Guds fiender på vredens dag (Upp.6:15-17)

”Svag som sin andedräkt” (vers 22) (”bara har en vindpust i sin näsa”) syftar på människans dödlighet. Människan är oerhört begränsad i jämförelse med Gud. Hon är opålitlig, självisk och kortsynt. Ändå föredrar många att för sitt liv och sin framtid lita mer till dödliga människor än till en allvetande Gud.
Se upp för människor som vill att du ska tro mer på deras möjligheter än på Guds.
Gud är den ende du verkligen kan lita på. Han är fullkomlig och Han älskar oss med en oändlig kärlek. (Ps. 100:5)

Förklaringar hämtade från: Handbok för Livet.

Inga kommentarer: