January 16, 2012
"När jag skriver detta är hela världen förskräckt, förbryllad och förvirrad. Till och med de mest hängivna kristna undrar över alla de snabba händelseutvecklingarna. Är de profetiska?
Jag hör från troende överallt vilka ställer en fråga jag själv undrar över: ”Är vi i de allra sista åren av människans historia?” Jag vet inte – alla tankar om det ämnet är endast spekulation. Men en sak är säker: Vi har sett en ökning av världshändelser som vi aldrig sett förr.
Den stora Depressionen på 1930-talet har ansetts vara den värsta ekonomiska perioden någonsin. Idag tror många ekonomer att vi är på randen av en depression som kommer att överträffa till och med vår värsta svåra tid. Det finns en känsla av fara i luften. Många känner att världen har slagit in på en väg från vilken det inte finns någon återvändo. Det talas om krig, raskrig, heliga krig. Är detta den dag som Jesus förutsade, när människor ska ge upp andan av skräck när de ser det skrämmande som kommer över världen?
Kan det vara så att vi är den generation som kommer att få se Herren Jesu återkomst? Har vi kommit till den stunden i historien när det sägs, ”Detta släkte skall inte dö, förrän allt detta händer”?
Jag tror att vi har kommit fram till den tiden – Herrens fruktansvärda dag. Jag är övertygad i min ande att vi är på väg att få bevittna uppenbarandet av väldiga, förfärliga lidanden och vedermödor.
Världen kommer att vändas upp och ner, med sina grundvalar skakade. ”Jorden brister, ja, den brister. Jorden rämnar, ja, den rämnar. …. Jorden raglar som en drucken. Den svajar fram och tillbaka som en vakthydda i trädets topp …. Den skall falla och inte mer resa sig” (Jesaja 24:19-20).
Enligt Jesaja är inte jorden på väg mot vitalisering utan mot total förödelse. Profeten förandligade inte något av detta. Han menade att skratt bokstavligen ska upphöra, att förvirring ska regera, att hus kommer att stängas: ”All glädje har förmörkats, all jordens fröjd har flytt… jordens grundvalar skakar” (Jesaja 24:11, 18).
När sådana tider kommer, vad kommer att ske med sanna efterföljare till Jesus? Om världen ständigt förvärras tills Jesajas profetia är fullbordad – om vi kommer att gå igenom några av eller alla dessa katastrofer – hur ska Gud ta hand om oss?
Precis så som Herren i detalj har varnat oss för problemen som väntar, kommer han också att uppenbara för oss hur han kommer att beskydda oss.
Vår Gud har en fastställd plan. Den är så enkel men lika fullständig som själva universum. Hans plan kan summeras i en mening: Han kommer att beskydda oss genom kraften i hans förutbestämda ord.
Vi kommer att bevaras genom Guds uttalade ord. Det är ett befrielsens ord uttalat från världens grundläggning. Sannerligen, denna plan är något som Gud bestämde innan världen var.
Vår Gud överrumplas aldrig – ingenting överraskar honom. Han hade en plan för att bevara oss långt innan det fanns nationer, arméer, krig, depressioner, farsoter och våld: ”Han har fastställt bestämda tider” (Apostlagärningarna 17:26). Gud förutsåg allt detta, och han talade ut ett levande ord om bevarande som är lika evigt och orubbligt som hans egen beskaffenhet.
Låt mig uttrycka det så här: Timme för timme, dag för dag, kommer Gud att bevara oss på samma sätt som han nu upprätthåller solen, månen, stjärnorna, galaxerna och själva naturens krafter. Han kommer att göra det genom sitt förutbestämda, uttalade ord. Hans beskyddande ord är det samma som styr ljus, mörker, tidvattnet, årstiderna, luften vi andas.
I begynnelsen talades Guds förutbestämda ord ut: ”Varde ljus!" Och det blev ljus” (1 Mosebok 1:3). Från den stunden och framåt genom tid och evighet fanns det och finns det och kommer alltid att finnas ljus: ”det större att härska över dagen och det mindre att härska över natten” (1:16).
Genom kraften i Guds förutbestämda ord framträdde plötsligt ett klot av intensiv eld på himlavalvet. Det var så majestätiskt att endast en evig, allvetande Gud kunde skapa det. Och precis lika plötsligt framträdde på himlavalvet en liten planet som kretsade runt jorden och reflekterade solens ljus; detta var månen.
Solen, månen, alla miljarder stjärnor, de otaliga galaxerna håller sig alla i sina bestämda kretslopp i lydnad till vår Herres uttalade ord. Det ord han en gång talade ut håller allting på plats. Job sade att genom sitt ord befaller Gud ”solen att inte gå upp och förseglar stjärnorna” (Job 9:7).
Herren behöver inte påminna planeterna om att de ska stanna i sina kretslopp. Han behöver inte tala om för årstiderna att de ska växla eller varna tidvattnet för att de inte har tillåtelse att översvämma landet. Han talade ut ordet en gång – och det var, och det kommer alltid att vara, tills han talar en gång till och skapar en ny himmel och en ny jord. ”För länge sedan fanns himlar och en jord …. i kraft av Guds ord … Men de himlar och den jord som nu finns har i kraft av samma ord blivit sparade åt eld och förvaras till den dag då de ogudaktiga skall dömas” (2 Petrusbrevet 3:5, 7).
Ända till den stunden uppehåller Jesus Kristus allting genom kraften i sitt ord. ”Sonen utstrålar Guds härlighet och uppenbarar hans väsen och uppehåller allt genom sitt mäktiga ord” (Hebreerbrevet 1:3). ”Han är till före allting, och allt består genom honom” (Kolosserbrevet 1:17).
Du förstår, Jesus talade ut ett uppehållande ord till allt skapat. När han kom till jorden som en människa under trettiotre år upprätthälls allt skapat genom det eviga ord han en gång hade talat ut i begynnelsen. Bara på hans befallning ändrades dessa krafter och lydde en ny befallning. När Jesu lärjungar såg honom stilla sjön, sa de, ”Vem är han? Till och med vindarna och sjön lyder honom” (Matteus 8:27).
Läs hela predikan här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar