Förakta inte! av Sven Reichmann, del 1

Sven Reichmann

Del 1 Föraktets synsätt. (Serie i 4 delar)

(Bibelställen är hämtade från Bibel 1917)

Lyssna på undervisningen här:

http://kristenmp3.se/SvenReichmann/Forakta_inte/1.%20Foraktets_synsatt.mp3  

(Nedanstående text är refererat från undervisningen.)

Luk. 18:9 ”Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:

10 »Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.

11 Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.

12 Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'

13 Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --

14 Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer än den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»

Fariséen såg ner på alla andra, han värderade människor. När vi börjar värdera varandra är det fara å färde. När vi delar in människorna i värdefulla och värdelösa är detta ett uttryck för synden i våra liv.

Rom. 2:11 ” Ty hos Gud finnes intet anseende till personen.”

Gud gör inte skillnad på människor ( =har inte anseende till person). Han delar inte in människor i värdefulla och värdelösa.

Rom. 9:10-16 ” Än mer: så skedde ock, när Rebecka genom en och samme man, nämligen vår fader Isak, blev moder till sina barn.

11 Ty förrän dessa voro födda, och innan de ännu hade gjort vare sig gott eller ont, blev det ordet henne sagt -- för att Guds utkorelse-rådslut skulle bliva beståndande, varvid det icke skulle bero på någons gärningar, utan på honom som kallar --

12 det ordet: ”Den äldre skall tjäna den yngre.”

13 Så är ock skrivet: ”Jakob älskade jag, men Esau hatade jag.”

14 Vad skola vi då säga? Kan väl orättfärdighet finnas hos Gud? Bort det!

15 Han säger ju till Moses: ”Jag skall vara barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig emot, och jag skall förbarma mig över den jag vill förbarma mig över.”

16 Alltså beror det icke på någon människas vilja eller strävan, utan på Guds barmhärtighet.”

Gud utväljer utan anseende till person! Gud är fri från förakt! Det behöver Guds folk få lära sig!

Joh. 12:44 ” Men Jesus sade med hög röst: ”Den som tror på mig, han tror icke på mig, utan på honom som har sänt mig.

45 Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig.

46 Såsom ett ljus har jag kommit i världen, för att ingen av dem som tro på mig skall förbliva i mörkret.

47 Om någon hör mina ord, men icke håller dem, så dömer icke jag honom; ty jag har icke kommit för att döma världen, utan för att frälsa världen.

48 Den som förkastar mig och icke tager emot mina ord, han har dock en domare över sig; det ord som jag har talat, det skall döma honom på den yttersta dagen.

49 Ty jag har icke talat av mig själv, utan Fadern, som har sänt mig, han har bjudit mig vad jag skall säga, och vad jag skall tala.

50 Och jag vet att hans bud är evigt liv; därför, vad jag talar, det talar jag såsom Fadern har sagt mig.”

Jesus har inte kommit för att döma utan för att frälsa och ge oss evigt liv. Gud är fri från förakt och ser på oss genom nådens och sanningens glasögon.

Jesus är aldrig föraktfull.

Lär av mig, säger Jesus, för jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat.

Matt. 11:29 ” Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; 'så skolen I finna ro för edra själar”.

Människorna föraktade kunskapen om Gud, de ville hellre ha kunskap om gott och ont = den moraliska kunskapen, som leder till människodyrkan i st.f. Gudsdyrkan.

Rom. 1:20 ”Ty hans osynliga väsen, hans eviga makt och gudomshärlighet hava ända ifrån världens skapelse varit synliga, i det att de kunna förstås genom hans verk. Så äro de då utan ursäkt.

21 Ty fastän de hade lärt känna Gud, prisade och tackade de honom dock icke såsom Gud, utan förföllo till fåfängliga tankar; och så blevo deras oförståndiga hjärtan förmörkade.

22 När de berömde sig av att vara visa, blevo de dårar

23 och bytte bort den oförgänglige Gudens härlighet mot beläten, som voro avbilder av förgängliga människor, ja ock av fåglar och fyrfotadjur och krälande djur.

24 Därför prisgav Gud dem i deras hjärtans begärelser åt orenhet, så att de med varandra skändade sina kroppar.

25 De hade ju bytt bort Guds sanning mot lögn och tagit sig för att dyrka och tjäna det skapade framför Skaparen, honom som är högtlovad i evighet, amen.

26 Fördenskull gav Gud dem till pris åt skamliga lustar: deras kvinnor utbytte det naturliga umgänget mot ett onaturligt;

27 sammalunda övergåvo ock männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes i lusta till varandra och bedrevo styggelse, man med man. Så fingo de på sig själva uppbära sin villas tillbörliga lön.

28 Och eftersom de icke hade aktat det något värt att taga vara på sin kunskap om Gud, gav Gud dem till pris åt ett ovärdigt sinnelag, till att bedriva otillbörliga ting.

29 Så hava de blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet, elakhet; de äro fulla av avund, mordlust, trätlystnad, svek, vrångsinthet;

30 de äro örontasslare, förtalare, styggelser för Gud, våldsverkare, övermodiga, stortaliga, illfundiga, olydiga mot sina föräldrar,

31 oförståndiga, trolösa, utan kärlek till sina egna, utan barmhärtighet mot andra.

32 Och fastän de väl veta vad Gud har stadgat såsom rätt, att nämligen de som handla så förtjäna döden, är det dem icke nog att själva så göra, de giva ock sitt bifall åt andra som handla likaså.”

Guds barn är inte kallade att sträva efter att vara störst och bäst.

Mark. 9:33 ”Och de kommo till Kapernaum. Och när han hade kommit dit där han bodde, frågade han dem: »Vad var det I samtaladen om på vägen?»

34 Men de tego, ty de hade på vägen talat med varandra om vilken som vore störst.”

I Guds Rike finns inte plats för föraktets synsätt, att lita på sig själv och se ner på andra.

(Luk. 18:9-15 Fariséen och publikanen.)

Kunskapen om Gud leder till Gudsdyrkan och löser oss från syndens träldom.

Kunskapen om gott och ont har förmåga att få föraktets dimension att växa i våra liv och binder oss därmed i synd.

Rom. 7:14 ” 14 Vi veta ju att lagen är andlig, men jag är av köttslig natur, såld till träl under synden.

15 Ty jag kan icke fatta att jag handlar såsom jag gör; jag gör ju icke vad jag vill, men vad jag hatar, det gör jag.

16 Om jag nu gör det som jag icke vill, så giver jag mitt bifall åt lagen och vidgår att den är god.

17 Så är det nu icke mer jag som gör sådant, utan synden, som bor i mig.

18 Ty jag vet att i mig, det är i mitt kött, bor icke något gott; viljan är väl tillstädes hos mig, men att göra det goda förmår jag icke.

19 Ja, det goda som jag vill gör jag icke; men det onda som jag icke vill, det gör jag.

20 Om jag alltså gör vad jag icke vill, så är det icke mer jag som gör det, utan synden, som bor i mig.

21 Så finner jag nu hos mig, som har viljan att göra det goda, den lagen, att det onda fastmer är tillstädes hos mig.

22 Ty efter min invärtes människa har jag min lust i Guds lag;

23 men i mina lemmar ser jag en annan lag, en som ligger i strid med den lag som är i min håg, en som gör mig till fånge under syndens lag, som är i mina lemmar.

24 Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? --

25 Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag, sådan jag är i mig själv, visserligen med min håg Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.”

Rom. 8:1 ”Så finnes nu ingen fördömelse för dem som äro i Kristus Jesus.

2 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag.

3Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.

4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden.

5 Ty de som äro köttsliga, de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör; men de som äro andliga, de hava sitt sinne vänt till vad Anden tillhör.

6 Och köttets sinne är död, medan Andens sinne är liv och frid.

7 Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det.

8 Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.”

Hebr. 4:14Eftersom vi nu hava en stor överstepräst, som har farit upp genom himlarna, nämligen Jesus, Guds Son, så låtom oss hålla fast vid bekännelsen.

15 Ty vi hava icke en sådan överstepräst som ej kan hava medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allting, likasom vi, dock utan synd.

16 Låtom oss därför med frimodighet gå fram till nådens tron, för att vi må undfå barmhärtighet och finna nåd, till hjälp i rätt tid.”

Rom. 2:1 ”Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är, som dömer. Ty därmed att du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du, som dömer den andre, själv handlar på samma sätt.

2 Och vi veta att Guds dom verkligen kommer över dem som handla så.

3 Men du menar väl detta, att du skall kunna undfly Guds dom, du människa, som dömer dem som handla så, och dock gör detsamma som de?

4 Eller föraktar du hans godhets, skonsamhets och långmodighets rikedom, utan att förstå att denna Guds godhet vill föra dig till bättring?

5 Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då när det bliver uppenbart att Gud är en rättvis domare.”

Förakt kan ha många uttryck t.ex.

*Mobbing

*Inte vilja lyssna till vad man säger

*Misshandel i äktenskap

*Utnyttjande av andra för egna syften

*Utfrysning

*Skvaller o förtal. m.m. m.m.

Denna världens synsätt är föraktets synsätt där dina eller mina gärningar bestämmer vem du eller jag är.

2 Kor. 5:14 ”Ty Kristi kärlek tvingar oss, eftersom vi tänka så: en har dött för alla, alltså hava de alla dött.

15 Och han har dött för alla, på det att de som leva icke mer må leva för sig själva, utan leva för honom som har dött och uppstått för dem.

16 Allt ifrån denna tid veta vi därför för vår del icke av någon efter köttet. Och om vi än efter köttet hade lärt känna Kristus, så känna vi honom nu icke mer på det sättet.

17 Alltså, om någon är i Kristus, så är han en ny skapelse. Det gamla är förgånget; se, något nytt har kommit!”

Det som då blir kvar och driver mig, är Kristi kärlek.