av David Wilkerson
(Viktigt budskap för den tid vi lever i nu)
December 18, 2000
[May 19, 1931 – April 27, 2011]
När Daniels bok skrevs, var Israel i fångenskap i Babylon. Och i kapitel 6 efter ett långt liv i tjänst, var Daniel åttio år gammal. Den gudfruktige profeten och predikanten hade överlevt två babyloniska kungar. Nebukadnessar och hans son Belshassar. Nu tjänade Daniel under kung Dareios.
Under sina många år i tjänst, hade Daniel alltid varit en bönemänniska. Och nu, på gamla dar, hade han ingen tanke att minska på bedjandet. Skriften säger ingenting om att Daniel blev utbränd eller modfälld. Det står ingenting om att han hade skaffat sig en liten stuga någonstans där han kunde tillbringa sin pension utan några förpliktelser. Tvärtom, Daniel hade bara börjat. Skriften visar oss att ännu när den här mannen fyllde åttio, så skakade hans böner helvetet, och gjorde djävulen rasande.
Vid den här tiden, hade kung Dareios upphöjt Daniel till det högsta ämbete i landet. Daniel tjänade nu som en av tre jämbördiga presidenter, som regerade över prinsar och guvernörer i 120 provinser. Bibeln säger också att Dareios favoriserade Daniel över de andra två presidenterna. Han blev ansvarig för att utforma regeringens policy och för att undervisa de som utsågs till domare och de intellektuella: Daniel med sin rika begåvning överglänste både ministrar och satraper, och kungen planerade att sätta honom i spetsen för hela riket (Daniel 6:3).
Uppenbarligen, var Daniel en upptagen profet. Ingen kunde fylla sådana krävande positioner utan att vara oerhört upptagen. Jag kan bara föreställa mig den press som lades på denna tjänare, med ett fullt dagsschema och tidskrävande möten.
Ändå kunde ingenting ta Daniel iväg från hans bönetider. Bönen fortsatte att vara hans centrala verksamhet, som hade företräde framför all andra krav. Daniel var aldrig för upptagen för att be. Tre gånger om dagen, lämnade han sina förpliktelser, bördor och krav som ledare för att tillbringa tid med Herren.
Fortsätt och läs mer här: http://sermons.worldchallenge.org/node/3002
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar