Källa: Hemmets Vän
Debatt Publicerad: 2012-08-16 15:34
Citat: "Ett kort tv-inslag sätter i gång tankarna. Det handlar om tatuering. En ung tjej som redan hade ett antal tatueringar skulle nu få ytterligare en. Någon lämplig yta att placera det önskade ansiktet där ena halvan doldes av en mask skulle det tydligen finnas. Tatueringarna är en del av min identitet, berättade hon för intervjuaren innan tatueraren själv hukande under sin keps ingrep och talade om hur det hela skulle gå till.
Sverige är det land som har flest tatuerade personer fick reportern veta. Huruvida detta är en stor fråga kan alltid diskuteras. Men att det finns personer som efter några år ångrar sina tatueringar kan man vara säker på. En fullriggare på bröstet kanske inte är lika attraktiv bland tynande muskler och ökande rynkor. Men vem tänker på sådant när man är 20 år. Det handlar nämligen om trygghet och identitet. Saknas detta inombords kan det hjälpa att pryda ytan. Bara för identitetens skull.
Vi svenskar har länge ansett att vår styrka är att vi är ”lagom” i alla avseenden. Mellanmjölkens land som vi ofta med stolthet kallar Sverige inför imponerade turister.
Nu visar det sig emellertid att denna föreställning om oss själva har fått sina törnar. I en omfattande studie bland Europas stater om värderingar visade det sig att Sverige låg i botten när det gällde tilltron till familjen och i toppen när det gällde att ha förtroende för staten. Några mellaninstanser som familj, släkt, ideella organisationer, kyrkor etcetera behövdes inte. Staten ordnade allt ner på individnivå.
Citat: "...I Sverige prövas allt. Det handlade om pappamånader, HBTQ i allmänhet och förslaget om hen. Könsskillnader erkänns inte eftersom de enligt genusteoretikerna är sociala konstruktioner. Andra exempel på laboratoriet var småbarn på dagis, mängden aborter och den omfattande invandringen i förhållande till den egna befolkningens antal. Till detta kan också läggas makthavares och medias förtryck av det fria ordet.
Nog vore det intressant om data av detta slag också fanns med på den politiska agendan, där det tyvärr mest handlar om ekonomi och arbetslöshet. Värderingar och moral som ärlighet, förtroende och tillit saknar tyvärr en offentlig arena där detta kan diskuteras. I den mån det förekommer verkar det stanna inom prediko¬turernas domäner. Så det får väl bli tatueringens välsignelse som skapare av trygga identiteter som vi får samlas kring."
Bert Stålhammar, professor emeritus, samhällsdebattör
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar